Kvällsmålet som jag längtat efter hela dagen.... idag hade jag sparat extra mkt kalorier så ikväll lyxar jag till det med ett ägg på min tallrik.
Pontus bestämde när vi köpte vårt vårt hus att han skulle snickra ihop en bänk till vårt lilla badrum. Han ville göra det själv för att liksom få känslan av att skapat något till vårt hem. Förstår grejen, fast ändå inte... jag hade glatt lejt ut den tjänsten. Men iaf... Igår, ca 1 år efter inflytten stod projekt Pontus på plats. Det har stundvis vart ganska synd om skaparen då allt var klart för inflytt och tyvärr fick jag rätt i "den kommer inte gå in". Så vatt lite svordomar här hemma när han fick börja om och montera den på plats. Men kolla vad duktig min älskling är... denna har han gjort med sina egna arbetarhänder :P
Vårt lilla badrum är verkligen konstigt konstruerat. Men nu är vår minirenovering äntligen klar. Den nya, tysta fläkten är oxå monterad och klar. Vår förra lät som ett mindre oväder när man tände lampan.
Kom på att jag inte hade nämnt att Ella åkt på vattkoppor. Ella var och bodde hos sin farmor fre-sön och tydligen hade hon insjuknat i 40 graders feber på fredag kväll för att farmor upptäckte kopporna på lördagen. Vi fick inte veta detta förrän söndagen då hennes farmor resonerade som så att det fanns ingenting vi kunde göra och hon menade på att vi inte njutit av vår helg om vi istället vart oroliga.
Hon hade såklart en poäng då jag bölade redan i bilen TILL Varberg av saknad av vår Ella. Så de har haft sjukstuga i Grästorp hela helgen. Ella hade inte nämnt oss och vart ledsen en enda gång. Utan hon hade pekat på oss på fotografier och Tine hade sagt våra namn. När vi sen kom på söndagen blev hon så glad att se oss. Hon satt i min famn länge och väl innan hon började springa runt igen. Vi fick INTE gå iväg och misstänkte hon att vi skulle försvinna så bröt hon ihop. På kvällen tog nattningen ett tag och så fort vi lämnade rummet så var hon ledsen. Hon fick till och med sitta i bärselen en stund. Pontus fick offra sig och gå och lägga sig med henne. Så visst vart hon påverkad av vår frånvaro. Men nu (peppar peppar) verkar det vara som vanligt igen.
Hon är självständig utan att ha oss i synfältet och igår kunde jag natta utan några konstigheter och hon sov sedan hel natten lång.
Fullt ös här hemma.
Ella har sovit hela natten *tjoho* och ingen ny koppomgång har kommit utan de blåsor som fanns igår har spruckit under natten och börjat torka.
Btw satt jag i bilen och bölade efter att vi sagt hej då. Kändes betydligt jobbigare än vad jag trodde :S
