fredag 14 september 2018

PUSSEL OCH SPELKVÄLL

Föreställ er följande:

Tre barn, alla under 4 år.
Tar alla pussel och släpar ut lådorna till matsalsbordet (kungabordet). Locken tas av och pussel hälls ut för att pusslas.
So far so good, right?

Sen ska pussen ihop... Men det är så roligt med själva pusselbitarna. Så de blandas hej vilt. Det går så fort.. känns som några sekunder bara.
Sen läggs pusselbitarna, blandat i några få lådor.

Där och då orkade jag inte engagera mig.
Men idag kände jag tydligen att idag är det rätt dag att sortera rätt alla bitar.
Det tog TIMMAR... och då fick jag även både Pontus och Vicke att hjälpa till.
Sista timman kom Ella och (st) hjälpte till.

Lyckad insats och enbart 5 pussel blev kvar på bordet då vi inte lyckades hitta de sista pusselbitarna. Troligtvis ligger dem i någon kaffekanna i Ellas kök. Eller i någon av Ellas fickor.. något med Ella är det helt klart iaf.

När småttingarna somnat så körde vi Galenpanna. Man kan verkligen bli just galen när man kör fast. Men det blev många goa skratt ❤

ROMANTISK MIDDAG MED LEVANDE MUSIK

.... eller?

Jag var nästintill svimfärdig när middagen serverades av hunger. Så tacosen smakade verkligen extra gott (Btw så har smak och luktsinnet sakta men säkert börjat komma tillbaka sedan ett par dagar tillbaka). Vicke var klar först och då frågade vi om inte han kunde spela lite gitarr för oss. Det gjorde han gärna.
Så han spelade lite låtar och stängde sedan in sig i vanlig ordning i sitt kommande rum. Ella fick feeling och avslutade snabbt sin middag när "musikstolen" blev ledig. Hon kutade iväg och hämtade blockflöjten och ville även hon underhålla med musik. Det var kanske inte lika ljuvligt för öronen. Hon kan en ton och den går hon all in på.

VÄGDAG?

Det här med vägdag, undrar vilken dag i veckan som är den bästa egentligen? 
För min del börjar det luta åt fredagar.

Jag provade att ställa mig på vågen idag.
Faktiskt så visade den 1,7 kg ner sen i måndags. 
Ungefär såhär var det sist jag körde 5:2. 
I början ger det effekt några veckor och man blir mer motiverad och sen stod det still x antal veckor innan vågen började peka neråt igen. Helt ärligt är jag så glad/ lättad över att denna veckas stora utmaningar är över. Det har gått bra, det har inte vart det. Men det klart att jag var lite orolig för att jag inte skulle klara mina fastedagar.

Idag smakade det extra bra med pastaskruvar med fiskpinnar 👅
Ikväll blir det någon form av tacos. 
Vi har börjat med matkassen från ICA igen.
Men tror vi hoppar receptet på tacogratäng med ris och kör lite mer traditionell tacos istället.
Nu längtar jag hem sambo och son så fredagen kan kicka igång på riktigt.

torsdag 13 september 2018

AVKLARAT SISTA FASTEDAGEN FÖR DENNA VECKA

Jag klarade att fasta även denna dag. Men det kunde gått illa då jag vart akuthungrig framåt tvåtiden, aldrig att jag skulle klara mig på vatten fram till middagen. Tack vare lekplats efter att hämta Ella så försvann någon timma. Men sen kapitulerade jag och insåg att en omplanering av mina kalorier krävdes. Jag behövde äta mellis. Men väl hemma var det fullt upp och det tog aldrig slut. Så jag kunde inte ens äta den gurka  som jag hade tänkt sätta i mig. Åter igen visar det sig att tre barn är fantastiskt bra att ha haha.

Bäste Pontus åkte förbi willys och köpte vattenmelon åt mig påvägen hem eftersom jag upptäckt att det är hyfsat få kalorier i vattenmelon. Alla som känner mig vet att jag Ä L S K A R vattenmelon, nästan mer än livet själv.
Men nu är dagen över och nu ska jag inte fasta igen förrän på måndag.

BELÖNING/MOROT KALLA DET VAD DU VILL 😀

Idag hände det något för Ella helt fantastisk, hon visste att den dagen det skulle hända så skulle hon få äta glass.
Jag höll mitt löfte, det spelade ingen roll att det var knappt två timmar kvar till middagen. Ett löfte är ett löfte.
Men kolla hennes minspel när jag kom med glassen. Hur lycklig som helst.

KICKSTARTAR VECKANS SISTA TVÅDAG

Förberedelse är knepet till alla lyckade händelser som inkluderar barn. Fuck U spontanitet, det är inte längre häftigt att vara det. Svårt att carpa diema med exempelvis en napp och snutte. Man kan inte strunta i att hitta det hemma och tänka det löser sig under bilresan..
Så förberedelse är min bästa vän, det är inte alltid jag är en sån pk-morsa som alltid är redo. Men när det strular så vet man iaf oftast med sig att man borde vart mer förberedd.

Denna morgon var jag förberedd till tänderna. Jag gick upp i tid, alla barnen var fina och hyfsat okomplicerade. Jag hjälpte till med tonåringens frukost för att han skulle komma i tid till skolan. Jag sa till Ella att klä på sig i tid. Hon satt lydigt med sina ytterkläder på när jag hämtade det sista. Sen fick jag skämma lite när en av personalen på förskolan gick förbi och hejjade. Då skämdes jag då barn och packning åkte in i bilen. Jag tog alltså bilen bort till förskolan idag. Kan det vara 100 meter? Jag hade hoppats att ingen skulle sett mig haha. Efter lämning så for jag upp till berget för en inbokad promenad. Även om det "bara" var en promenad så kändes det ändå som ett riktigt håll-käften-pass. Jag var varm och svettig och flåset fick jobba konstant. Spåret är omdraget då de grejar med skidspåret. Så det var lite lerigt på sina ställen. Vagnen har nog aldrig vart så skitig som idag. Rundan avslutades med en riktig jobbig backe uppför. Men vi tog sats och upp kom vi 😀

Nydushad, nyäten (både jag och Felix) och nu ska vi sova fram tills jag ska hämta Ella.  Felix har redan tjuvstartat, så det är bäst att man skyndar sig.

onsdag 12 september 2018

KÄNSLAN SOM UPPSTÅR NÄR MAN HITTAR BARNEN INSTÄNGDA SÅHÄR ❤

Vicke lät sin lillasyster vara med och titta på musikvideosar framåt kvällskvisten.
Vilken kväll det har vart. Helt sagolik med en tonåring med ett humör som åkt lite upp och ned. Först neutral, sen sur, sen glad, sen jättesur. Men till sist... efter massa lirk och kärlek så tinade han upp. Han kan verkligen vara svårflörtad ibland. Väldig mummlig och trumpen när det handlar om läxor. Men idag satt jag och tragglade engelska- och spanskaglosor samt tillhörande texter med honom. När det lossar så brukar det bli lite gladare toner. Sen blev han extra glad över att vinna mot mig i armbrytning, i vänstern, klart överlägset. Trots att hans vänster nyligen vart gipsat. Jag tror vi nått vändpunkten... Det är NU som han precis gått om mig med två skostorlekar, han är tydligen starkare, han är bara centimetrar ifrån att växa om mig, han är tydligen coolare än mig. Mycket som jag inte fattar numera och då anser jag mig vara rätt ungdomlig. Han kan vara så galet ironisk så man stundvis inte ens fattar. Dagens ungdom 😀. Han har även gått om mig i gitarrkunskaper så ikväll satt han och lärde mig två ackord. Skitkul tycker jag.

När vi ändå är inne på Vickespåret så har han nu valt att avsluta fotbollssäsongen i förtid pga hans skador. Jag tycker så synd om honom, han älskar fotboll. Även om han gnäller för att träna 3 ggr och spela 3 matcher i veckan(som faktiskt har hänt) så vet jag att han ändå älskar det. Men nu blir det vila, eftersom bägge knäna är inflammerade så verkar det som även innebandysäsongen kan vara hotad. Hoppas inte..  då går nog hans fina tonårshjärta sönder. Vi ska försöka gå med honom till simhallen istället (skonsammare träningsform). Så hoppas jag verkligen att han kommer tillbaka så snart som möjligt. Det är ju riktigt svårt att se honom ha så ont även i vardagen.