Äntligen så är stigarna upptorkade så att man kan vandra utan nämnvärda problem.
Denna gång tog vi med samtliga barn och gav oss ut på Trollstigen/ Billingeleden (rosa).
Tack vare Covid pandemin har vi börjat umgås en hel del med andra familjer från förskolan vilket är jättekul då man har så mycket gemensamt. Jag har tänkt på det en del, det är det som ändå har vart positivt med pandemin: att man lärt känna människor som man kanske vanligtvis inte släppt in då man hade sitt fasta umgängeskrets. Men i och med pandemin har iaf vi ändå töjt lite på restriktionsgränserna och umgåtts utomhus med familjer från barnens förskola. Det har på något sätt ändå känts ok.
Tillbaka till vandringen... åh vilken underbar natur vi fick uppleva.
Vitsippor och ramslök så långt ögat kunde skåda.
Det var helt fantastiskt.
Våra stora tjejer vandrade på utan problem trots bitvis mycket kuperad terräng.
Men vi hade även med Hillevi och Felix som är 18- barn.
Hillevi föräldrar hade en smidig bärrygga som hon fick kröp upp i när orken tog slut.
Felix kämpade på bra. Men till slut så tog orken slut när vi hade gått mer än halvvägs.
Vi löste det genom att han fick åka på pappa Pontas axlar en kort bit för att ladda lite energi.
Så efter en mellispaus vid Ryds Grottor så kunde Felix traska ner på egen hand för den där goa nerförsbacken. Men fick muta med Arvingarna- jag vill inte gå hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar