POST OP. 4 VECKOR

Tiden går inte fort när man har tråkigt:

Vecka 1 post op hade jag bara ont ont ont.

Vecka 2 post op fick jag en infektion och sattes på en antibiotikakur efter besök på både VC och akuten.

Vecka 3 post op åkte jag på en dunderförkylning aka manlig förkylning som höll i sig en vecka.

Vecka 4 post op så började allt göra ont igen, obehagskänslor i kroppen och en trötthet som inte går att vila bort.... jamen då kör vi en infektion nr 2 med en ny antibiotikakur...

Mina fyra sjukskrivningsveckor har verkligen vart behövliga vill jag lova. Skulle inte funnits på kartan att börjat jobba tidigare. Innan operationen sa jag till min chef att jag troligtvis kommer jobba en hel del hemifrån men att jag inte vågade lova hur mkt. Jo tjena, jobbdatorn har inte ens vart uppe. Nu förutsätter jag att antibiotikan kommer hjälpa och att jag är återställd om 5 dagar- då jag börjar jobba igen.

Jag är så trött på att vila. Mina barn är så trötta på att deras mamma måste vila hela tiden.

Jag är glad att denna resan snart kan läggas bakom mig. Vill läka och bli stark.

Jag vill cykla tjejvättern, springa blodomloppet, simma Vansbrosimmet och åka tjejvasan. Sen vill jag avsluta allt med att bestiga kebenekaise med tjejgänget. Jag vill även förverkliga sommarens drömmar med min familj. Vi ska boa in oss i nya sommarhuset i Kungshamn. Det ska bli så kul att få uppleva en annan del av Kungshamn än vad vi är vana vid. Fatta lyxen att ha havsutsikt från sovrummet. Eller att kunna springa ner för ett morgondopp innan frukost. Visst kommer man att sakna att praktiskt taget bo precis intill centrum. Men nu kommer vi få uppleva något helt annat.

Vi ska även köpa ett STORT tält och åka på tältäventyr. Vi hade ju sparat till en husvagn ett tag. Då vi velat köpa en stor, fräsch husvagn.

Men vi har väl insett att vi inte kan vara husvagnägare just nu då vi även vill spendera våra somrar i Kungshamn. Så därför tänker vi ett lyxigare tält som man kan sticka iväg med typ en helg eller två per sommar. 

JULKLAPP

Jepp. Jag hade vart snäll i år 🙂

Jag och Pontus bytte inte julklappar i år.

Pontus ville nog egentligen (?) Men när han kom och frågade någon vecka innan jul så kändes det så avlägset att ens orka tänka på det. Det kändes som att jag precis hunnit fixa klart barnens julklappar. Lite trist beslut såhär i efterhand. Får skärpa oss till nästa jul. Men några dagar efter jul så for Pontus och småttingarna till Grästorp och bytte julklappar utomhus med kusiner och farmor och farfar. Barnen fick av sina farföräldrar surfplattor. Ella fick ett vävpyssel och Felix fick en lastbil. Pontus fick en löparrygga och jag fick ett par snygga trailskor från ASICS 😍

Längtar tills jag får prova skorna på en runda.

På tal om julklappar...

För andra året i rad använde jag mig av det fantastiska konceptet:

- something they want

- something they need

- something to wear

- something to read

Känns väldigt logiskt enligt mig.

Sen får samtliga barn även julklapp från tomtenissen Mio och varsitt från Jultomten.

I år fick Vicke jackpotten med en helt ny dubbelsäng med dubbelsängstäcke, påslakan m.m.

Tur att barnen går utifrån olika rättviseprinciper. 

Ella bryr sig enbart om att det ska vara rättvist med x antal paket och Felix är nöjd bara han får någon typ av fordon 😄

Vi gav även Vicke och hans flickvän Nova specialbeställda armband från Klara med texten VINO. Så fina armband ❤

Till nästa jul ska jag:

☆ fortsätta julpynta allt INNAN 1:a advent

☆ inte köpa alla julklappar för tidigt, intressen hinner skifta....

☆ satsa på mer julbelysning utomhus- tänk "home for Christmas pappan"

☆ skicka julkort till nära och kära- i år bommade jag helt det..

☆ köpa en ny klänning till julafton

☆ Köpa något riktigt fint till Pontus

CORONAANPASSAD JULAFTON

I år firade vi en Coronaanpassad julafton:

Jag, Ponta, Ella och Felix.

Vi hade inget val då jag 5 dagar innan julafton fick en riktig dunderförkylning. Helt sjukt att jag åkte på det- jag som vart i karantän i x antal dagar.

Övriga familjen var symtomfri.

Min VC släppte inga nya provtagningstider innan julafton. Tro mig, jag bevakade 24/7.

Så vi fick ställa in oss på att vara helt ensamma.

Inte ens Vicke var hemma då det var "pappajul" I år.

Kvällen innan julafton dukade jag och Ella bägge matsalsborden inför morgondagen. Pontus rullade köttbullar och Felix stökade nog mest ner.

På julaftonsmorgon serverade Pontus hemlagad tomtegröt m. Skinksmörgås ❤

Senare på förmiddagen kom det en mysig tomte och lämnade av en påse med julklappar.

Barnen tyckte det var fantastiskt.

Framåt kvällen åt vi julbord. Barnen åt. Typ, ingenting av det som serverades. Inte ens hemlagade köttbullar gillar dem.

Ella åt grynkorv- otippat nog och Felix åt i princip ingenting.....

Kvällens efterrättsbuffe var barnen lite mer pigga på. Iaf pepparkakor och att skala julchokladen. Resten ratades.  Suck. Det fanns inte en chans i helvetet att jag och Pontus skulle kunna äta upp all ris a la Malta och ostkaka på egen hand.

Faktiskt så upplevde jag vår ensamma julafton som väldigt mysig trots allt.

Det blev även en promenad på eftermiddagen på några km med barnen. Nästa år siktar vi på julkalas i dagarna två i Grästorp.

AFTER FÖRIS

Mina småttingar ❤

Just denna dag sprang de in på respektive rum efter föris och lekte med glatta livet. 

POST.OP DAG 13

Än så länge har jag inte fått bakslag på läkningen.

Jag äter min AB. Lägg till min PMDS medicin då jag är i den perioden. Äter fortfarande Alvedon/ibumitin kuren dagligen vid behov.

Så vissa tillfällen är en enda härlig pillerfest. 

Nytt från dag 10 är att det kliar något fruktansvärt vid operationsområdet. Jag blir snart tokig...

Jag försöker klia utanför området. Jag försöker klappa/stryka på de värsta ställena men det fortsätter. Jag har läst att man kan få reaktioner av tejpningen. Yes. Jag tror absolut att det är det jag har. Ska försöka få tag i en silicontejp istället som jag hört ska vara bra.

I övrigt... julklappsshoppingen är färdig för i år.

Det lutar åt att vi ska fira jul på egen hand.

Men vi får se. 

op., lucia och antagningsbesked

Jag är en riktig lurare. 

Delvis är jag öppen som en bok för min omgivning. Jag har svårt att ljuga så det blir oftast att jag svarar ärligt. Men å andra sidan är jag otroligt svår att komma inpå livet.

Jag har alltid haft svårt att "slappna av" och öppna mig för människor. Alltså. Öppna sig på riktigt. En gång fick jag höra det av en klok f.d. kollega. Att hon hade försökt att lära känna mig i över 1 år men att jag inte ger bort så mycket.

Hon hade så rätt.

Bild på syster Pontus som hjälpte mig med den dagliga sprutan i början.

Många har vart oroliga för mig och hört av sig.

Jag uppskattar verkligen det. Men jag får skrivkramp och får svårt att öppna upp och berätta svaret på deras frågor.

Jag är inte redo att berätta mer om min operation.

Men däremot är jag så pass öppen med att jag har opererat mig då jag ändå är sjukskriven.

Många av mina kollegor har undrat om jag är sjukskriven för att sprungit in i väggen. Så något måste man ändå förklara för att det inte ska bli helt fel. 

När jag ber om B&J så får jag B&J ❤

Lucia 2020 firades med gofika, luciatåg á la Ella & Felix, hemlagad tomtegröt samt lucia i Jukkasjärvi på tv:n.

Igår vaknade jag och kände att det faktiskt kändes bättre. Äntligen. AB måste börjat värka.

För borta var febern med obehagskänslorna. Borta var även den där fruktansvärda smärtan jag haft sedan operationen. Så idag har jag kunnat äta alvedon- och faktiskt klarat mig på enbart Alvedon utan problem. Jag blev lite för kaxig idag dock och:

1. Satte på en tvättmaskin

2. Bar upp ren tvätt i 4 omgångar till övervåningen

3. Plockade ur- och i diskmaskinen

4. Slog in julklappar

Jepp. Jag vart som sagt för kaxig och borde inte gjort 2 och 3. För fick se mig besegrad och fick återgå till vila. Men tyckte nog att jag behövde något mindre vila för återhämtningen (?).

Jag försöker verkligen att vara så stilla som möjligt för bäst återhämtning. Men det är så svårt....

Btw antagningsbeskedet från skolan kom för några dagar sedan. Jag kom inte in. Detta är tredje året jag söker och det är inte lätt att komma in när urvalsgruppen består av lottning.

Man behöver bara tur. Vilket inte jag hade i år eftersom jag blev reserv 172.... good luck with that... jag kommer aldrig bli syv...

Nattoro delux.

Jag kan inte sova. Kroppen är uppe i varv sen narkosen för 7 dagar sedan. "Inatt" sov jag 5 h. Med inatt menar jag mellan 5.00- 10.00.

Kroppen är som främmande.

Jag är inne på min tredje feberdag efter operationen. Läkaren har inte vart speciellt intresserad av att jag ska ha en bra eftervård. Nekade mig mer receptbelagd smärtlindring efter 3:e dagen. Det var först på 6:e dagen han utvecklade sitt ställningstagande med att jag kanske åt morfin på daglig basis i mitt liv. Please. Detta är tjejen som aldrig äter Alvedon ens pga att jag vart förskonade mot huvudvärk och diverse annat. 

Ikväll tog jag en motvillig kontakt med 1177 för rådfrågning angående min situation.

Jag fick tala med en superbra sjuksköterska som hade stor erfarenhet av det mesta som drabbat mig nyligen. Hennes råd: kontakta VC imorgon för en bedömning om det är en pågående infektion jag har i mitt operationssår.

Jag höll med. Känns skönt att få den rekommendationen då jag skulle avsky att ta upp en plats på VC i onödan i dessa tider.

Men som sagt min kropp känns främmande.

Det kryper i hela kroppen av febern.

Jag har givetvis väldigt ont. Det är svårt att säga vad som är vad.

Jag förstår att något ligger och lurar.

Jag tror det är en infektion eller serum som behöver tömmas.

Jag hoppas inte att det är något av alternativen. Men magkänslan säger att något är på tok i min kropp.

Kanske är det därför jag har svårt att somna denna natten? Jag ligger och har halvt som halvt dödsångest för att inte vakna upp imorgon om serumet fått ligga och göttat till sig med mitt blod sedan många dagar tillbaka.

PRE.OPRRATION

Nu är vi på plats. Jag. Ponta och småttingarna.

Tonåringen har skolplikt och behöver vara i skolan så vi har löst det som så att han får extradagar hos sin pappa tis-fre. Sen ska han va ensam hemma i vårt hus fre-sön. Vi har gett honom stränga order om att det är upp till bevis nu. Huset ska vara i samma skick som vi lämnade det. Känns som ett stort steg (för mig). Jag har aldrig låtit min äldsta vara hemma själv över natt tidigare. Kanske mest jobbigt för mamman ❤

Anyway. 

Nu är vi alltså på plats inför morgondagens operation. Vi bor i en stuga på ett i övrigt ödsligt stugområde någonstans på kusten.

Skogen ligger runt hörnet och det vart becksvart när solen gick ner. Ägaren har tydligen hund och jag fick en allergireaktion efter att jag sovit i soffan halva natten (tröttnade på att bli utträngd av alla barn). Det kliade, snorades och halsen ömmade. Symtom som är väldigt likt en förkylning så jag vart livrädd för att jag hade gått och blivit sjuk.... Men vi kunde snabbt fastställa orsaken som även stugägaren motvilligt erkände.

Så vi åkte på en bilsightsing och då återhämtade jag mig. Tillbaka i stugan så har jag undvikit soffan så nu går det bättre.

Vi tog även en prommis innan solen gick ner.

Ella vart nöjd då vi "besteg" ett berg.

Mycket spännande för samtliga. Men på olika sätt 😱

Imorgon smäller det.

Det börjar bli så verkligt.

Detta har jag längtat efter i 15 år och nu ska det äntligen bli av. Jag ser fram emot att bli en starkare Mia när allt är över. 

Jag är inte speciellt orolig för själva operationen.

Jag har hunnit med ganska många operationer vid detta laget och vet att jag brukar tål narkosen bra. Nu ikväll har jag duschat första gången med det mysiga medlet descuban. Man blir så härligt torr och frasig efteråt 😀

Jag har inte operationstid förräns 16.00 så det blir det lång dag med fasta imorgon.