Äntligen var dagen då vi skulle åka till Cypern här.
Vårt plan lyfte 18.20 på måndagen så vi behövde inte stressa vilket var väldigt skönt.
Resan ner gick sisådär.
Efteråt kände jag mig helt utpumpad och kände "aldrig mer".
Medan Pontus kände "men det här gick ju fint".
Våra planer på att våra små skulle sova i vanlig tid; dvs mellan 19.00-20.30.
Jo men tjena, det gjorde det inte.
Båda var uppe i varv och ville inte sova.
Felix var trött och kunde inte hantera det, så han bröt ihop.
Stackars medresenärer.
Att ta oss ur planet och på transferbussen gick fort.
Men att åka 60 min buss mitt i natten var en utmaning.
Felix somnade äntligen, halvvägs till hotellet så besegrade sömnen honom.
Ella somnade i sätet bredvid mig.
Tyvärr avslutades ditresan med världens längsta kö till inchecket.
Det visade sig att det kom 3 fullsatta bussar till vårt hotell, samtidigt och vår familj var i sista bussen och absolut sist ut.
Just där och då kändes det lätt hopplöst, som om vi aldrig skulle få ett rum.
Det blåste kallt, barnen var trötta.
Felix och Ella somnade om.
Felix satt i bärsele och Ella somnade i Vickes knä.
Klockan halv 2 på natten landade vi på vårt rum.
Äntligen.
Hotellet hade lagt in färdiga smörgåsar och vatten i vårt kylskåp.
Såå uppskattat, vi slet upp smörgåsarna och högg in.
Hela familjen har verkligen hjälpts åt.
Vicke har vart en klippa och hjälpt mig och Pontus för att allt ska gå så smidigt som möjligt.
Vi vaknade upp med sol och värme.
Måndagens strapatser kändes som bortblåst.
Vi struntade i hotellfrukost och tog sovmorgon tills vi alla var utvilade.
Sen tog vi oss till poolområdet.
Vi hade bokat en tvårumslägenhet med markterass.
Vår lägenhet låg verkligen nära både pool och restaurang så det var väldigt lyxigt.
Eftersom vi åkt precis i början av säsongen så var det verkligen lugnt och skönt.
Det var inget krig om solstolar.
Man kunde lätt gå ut vid halv tio- tio på morgonen och ändå få platser vid poolkanten.
Någon fördel ska man ändå ha när det är kallt i havet.
Denna gång tog vi inte med oss vår egna barnvagn utan hyrde en sulky av Tui.
Det blev en riktigt liten paraplysulky som fyllde sitt ändamål.
Dock saknade vagnen i Sverige.
Man saknade den stora varukorgen och den förlängningsbara suffletten som praktiskt taget tar bort all sol.
Vår lockhåriga lillkille trivdes fint i värmen.
Han älskar att bada så det var inga problem.
Barnpoolen var dock för djup för att han skulle kunna sitta ner i vattnet.
Vilket var synd, poolen på förra resan var supergrund att barnen kunde krypa i vattnet utan att riskera kallsup. Här fick man verkligen vara på hugget.
Men å andra sidan var det en liten rutschkana vid bebispoolen så det vägde nog upp.
Eftersom vi reste så nära Vickes födelsedag så fick han en av sina presenter på plats.
Han fick välja valfri vattensport som han fick utföra.
Han valde Paragliding och till min stora glädje valde han att ta med mig på detta.
Bara ett stenkast ifrån hotellet fanns det en sandstrand där flera olika företag erbjöd diverse vattensporter. Kul!
Jag och Vicke knatade bort för att glida över vattnet lite.
För det första vill jag påpeka att jag är otroligt höjdrädd.
Jag kan inte åka Lisebergshjulet, köra bil över allt för höga broar, vara allt för högt upp på höghöjdsbanor osv.
Men detta var inget som jag inte klarade av.
Efter vi fått på oss våra selar så blev vi ombedda att sitta på rumpan bak på båten.
Sen gasade killen på och vi flög upp i luften.
Starten var riktigt härlig och det kittlades gött i magen.
Vi kom längre och längre upp.
Men ju längre upp vi kom desto mindre läskigt blev det.
Så vi flög där uppe, dinglade med benen, skojade om att detta var Jurassic Park och att vi snart skulle åka igenom ett moln och när vi kom ur så skulle båten vara tom.
Vi tog många kvällspromenader i början av veckan (då alla var friska).
På en kvällspromenad så hittade äntligen Vicke sin efterlängtade fiskarhatt.
Det var tydligen kärlek vid första ögonkastet och givetvis köpte vi hatten åt honom.
Hotellet var verkligen full pott.
Vi var så nöjda med stället.
Rummet var i fint skick och med bra städ.
Det fanns 2 poolområden och en bebispool.
All inklusivematen var den bästa maten jag upplevt på Tui´s familjehotell.
På Gran Canaria var jag verkligen missnöjd och det var bara väldigt rörigt.
Men här var det klockrent.
Proffsig personal och duktiga kockar.
Ella gick på Bamseklubben två gånger om dagen.
Hon älskade verkligen det stället.
I slutet av veckan försökte vi få henne att bara gå en gång.
Men hon vägrade.
Bamseklubben was the shit.
Där fick barnen pyssla och ibland gick de ut på kortare utflykter på hotellområdet.
Det verkade som att Ella gjorde succé med sin närvaro (?!).
Tydligen yngst men tack vare sin verbala talang så upplevdes hon inte som yngst.
Utan hon hängde på.
Dock kanske det visade sig på andra sätt.
På något kvällsevent så tyckte Ella det var lite läskigt med clownerna på scenen.
Då höll hon sig nära nära sina klubbledare.
Satt i knät osv.
Okej.
Sol och bad.
Detta hotell låg precis vid havet.
Vi har poolområden på ena sidan, och havet direkt i anslutning med tre badbryggor ner till vattnet.
Ville man ha sandstranden så fick man gå ca 250 meter (?).
Jag badade aldrig i havet, det var alldeles för kallt för min smak.
Men doppade tårna.
Men Pontus, Vicke och Ella badade gärna i havet.
Så närheten gjorde stället väldigt passande för just vår familj.
Vattnet sen... jösses vilket turkost vatten.
Typ som att vara på Thailand, fast i Europa.
Så vackert.
Jag och Vicke körde vattengympa ihop i början av veckan (innan vi blev sjuka).
Jag själv tränade varje dag de första 4 dagarna.
Hotellet hade ett mindre gym där jag körde styrka och intervallträning en gång.
