POST OP. 4 VECKOR

Tiden går inte fort när man har tråkigt:

Vecka 1 post op hade jag bara ont ont ont.

Vecka 2 post op fick jag en infektion och sattes på en antibiotikakur efter besök på både VC och akuten.

Vecka 3 post op åkte jag på en dunderförkylning aka manlig förkylning som höll i sig en vecka.

Vecka 4 post op så började allt göra ont igen, obehagskänslor i kroppen och en trötthet som inte går att vila bort.... jamen då kör vi en infektion nr 2 med en ny antibiotikakur...

Mina fyra sjukskrivningsveckor har verkligen vart behövliga vill jag lova. Skulle inte funnits på kartan att börjat jobba tidigare. Innan operationen sa jag till min chef att jag troligtvis kommer jobba en hel del hemifrån men att jag inte vågade lova hur mkt. Jo tjena, jobbdatorn har inte ens vart uppe. Nu förutsätter jag att antibiotikan kommer hjälpa och att jag är återställd om 5 dagar- då jag börjar jobba igen.

Jag är så trött på att vila. Mina barn är så trötta på att deras mamma måste vila hela tiden.

Jag är glad att denna resan snart kan läggas bakom mig. Vill läka och bli stark.

Jag vill cykla tjejvättern, springa blodomloppet, simma Vansbrosimmet och åka tjejvasan. Sen vill jag avsluta allt med att bestiga kebenekaise med tjejgänget. Jag vill även förverkliga sommarens drömmar med min familj. Vi ska boa in oss i nya sommarhuset i Kungshamn. Det ska bli så kul att få uppleva en annan del av Kungshamn än vad vi är vana vid. Fatta lyxen att ha havsutsikt från sovrummet. Eller att kunna springa ner för ett morgondopp innan frukost. Visst kommer man att sakna att praktiskt taget bo precis intill centrum. Men nu kommer vi få uppleva något helt annat.

Vi ska även köpa ett STORT tält och åka på tältäventyr. Vi hade ju sparat till en husvagn ett tag. Då vi velat köpa en stor, fräsch husvagn.

Men vi har väl insett att vi inte kan vara husvagnägare just nu då vi även vill spendera våra somrar i Kungshamn. Så därför tänker vi ett lyxigare tält som man kan sticka iväg med typ en helg eller två per sommar. 

JULKLAPP

Jepp. Jag hade vart snäll i år 🙂

Jag och Pontus bytte inte julklappar i år.

Pontus ville nog egentligen (?) Men när han kom och frågade någon vecka innan jul så kändes det så avlägset att ens orka tänka på det. Det kändes som att jag precis hunnit fixa klart barnens julklappar. Lite trist beslut såhär i efterhand. Får skärpa oss till nästa jul. Men några dagar efter jul så for Pontus och småttingarna till Grästorp och bytte julklappar utomhus med kusiner och farmor och farfar. Barnen fick av sina farföräldrar surfplattor. Ella fick ett vävpyssel och Felix fick en lastbil. Pontus fick en löparrygga och jag fick ett par snygga trailskor från ASICS 😍

Längtar tills jag får prova skorna på en runda.

På tal om julklappar...

För andra året i rad använde jag mig av det fantastiska konceptet:

- something they want

- something they need

- something to wear

- something to read

Känns väldigt logiskt enligt mig.

Sen får samtliga barn även julklapp från tomtenissen Mio och varsitt från Jultomten.

I år fick Vicke jackpotten med en helt ny dubbelsäng med dubbelsängstäcke, påslakan m.m.

Tur att barnen går utifrån olika rättviseprinciper. 

Ella bryr sig enbart om att det ska vara rättvist med x antal paket och Felix är nöjd bara han får någon typ av fordon 😄

Vi gav även Vicke och hans flickvän Nova specialbeställda armband från Klara med texten VINO. Så fina armband ❤

Till nästa jul ska jag:

☆ fortsätta julpynta allt INNAN 1:a advent

☆ inte köpa alla julklappar för tidigt, intressen hinner skifta....

☆ satsa på mer julbelysning utomhus- tänk "home for Christmas pappan"

☆ skicka julkort till nära och kära- i år bommade jag helt det..

☆ köpa en ny klänning till julafton

☆ Köpa något riktigt fint till Pontus

CORONAANPASSAD JULAFTON

I år firade vi en Coronaanpassad julafton:

Jag, Ponta, Ella och Felix.

Vi hade inget val då jag 5 dagar innan julafton fick en riktig dunderförkylning. Helt sjukt att jag åkte på det- jag som vart i karantän i x antal dagar.

Övriga familjen var symtomfri.

Min VC släppte inga nya provtagningstider innan julafton. Tro mig, jag bevakade 24/7.

Så vi fick ställa in oss på att vara helt ensamma.

Inte ens Vicke var hemma då det var "pappajul" I år.

Kvällen innan julafton dukade jag och Ella bägge matsalsborden inför morgondagen. Pontus rullade köttbullar och Felix stökade nog mest ner.

På julaftonsmorgon serverade Pontus hemlagad tomtegröt m. Skinksmörgås ❤

Senare på förmiddagen kom det en mysig tomte och lämnade av en påse med julklappar.

Barnen tyckte det var fantastiskt.

Framåt kvällen åt vi julbord. Barnen åt. Typ, ingenting av det som serverades. Inte ens hemlagade köttbullar gillar dem.

Ella åt grynkorv- otippat nog och Felix åt i princip ingenting.....

Kvällens efterrättsbuffe var barnen lite mer pigga på. Iaf pepparkakor och att skala julchokladen. Resten ratades.  Suck. Det fanns inte en chans i helvetet att jag och Pontus skulle kunna äta upp all ris a la Malta och ostkaka på egen hand.

Faktiskt så upplevde jag vår ensamma julafton som väldigt mysig trots allt.

Det blev även en promenad på eftermiddagen på några km med barnen. Nästa år siktar vi på julkalas i dagarna två i Grästorp.

AFTER FÖRIS

Mina småttingar ❤

Just denna dag sprang de in på respektive rum efter föris och lekte med glatta livet. 

POST.OP DAG 13

Än så länge har jag inte fått bakslag på läkningen.

Jag äter min AB. Lägg till min PMDS medicin då jag är i den perioden. Äter fortfarande Alvedon/ibumitin kuren dagligen vid behov.

Så vissa tillfällen är en enda härlig pillerfest. 

Nytt från dag 10 är att det kliar något fruktansvärt vid operationsområdet. Jag blir snart tokig...

Jag försöker klia utanför området. Jag försöker klappa/stryka på de värsta ställena men det fortsätter. Jag har läst att man kan få reaktioner av tejpningen. Yes. Jag tror absolut att det är det jag har. Ska försöka få tag i en silicontejp istället som jag hört ska vara bra.

I övrigt... julklappsshoppingen är färdig för i år.

Det lutar åt att vi ska fira jul på egen hand.

Men vi får se. 

op., lucia och antagningsbesked

Jag är en riktig lurare. 

Delvis är jag öppen som en bok för min omgivning. Jag har svårt att ljuga så det blir oftast att jag svarar ärligt. Men å andra sidan är jag otroligt svår att komma inpå livet.

Jag har alltid haft svårt att "slappna av" och öppna mig för människor. Alltså. Öppna sig på riktigt. En gång fick jag höra det av en klok f.d. kollega. Att hon hade försökt att lära känna mig i över 1 år men att jag inte ger bort så mycket.

Hon hade så rätt.

Bild på syster Pontus som hjälpte mig med den dagliga sprutan i början.

Många har vart oroliga för mig och hört av sig.

Jag uppskattar verkligen det. Men jag får skrivkramp och får svårt att öppna upp och berätta svaret på deras frågor.

Jag är inte redo att berätta mer om min operation.

Men däremot är jag så pass öppen med att jag har opererat mig då jag ändå är sjukskriven.

Många av mina kollegor har undrat om jag är sjukskriven för att sprungit in i väggen. Så något måste man ändå förklara för att det inte ska bli helt fel. 

När jag ber om B&J så får jag B&J ❤

Lucia 2020 firades med gofika, luciatåg á la Ella & Felix, hemlagad tomtegröt samt lucia i Jukkasjärvi på tv:n.

Igår vaknade jag och kände att det faktiskt kändes bättre. Äntligen. AB måste börjat värka.

För borta var febern med obehagskänslorna. Borta var även den där fruktansvärda smärtan jag haft sedan operationen. Så idag har jag kunnat äta alvedon- och faktiskt klarat mig på enbart Alvedon utan problem. Jag blev lite för kaxig idag dock och:

1. Satte på en tvättmaskin

2. Bar upp ren tvätt i 4 omgångar till övervåningen

3. Plockade ur- och i diskmaskinen

4. Slog in julklappar

Jepp. Jag vart som sagt för kaxig och borde inte gjort 2 och 3. För fick se mig besegrad och fick återgå till vila. Men tyckte nog att jag behövde något mindre vila för återhämtningen (?).

Jag försöker verkligen att vara så stilla som möjligt för bäst återhämtning. Men det är så svårt....

Btw antagningsbeskedet från skolan kom för några dagar sedan. Jag kom inte in. Detta är tredje året jag söker och det är inte lätt att komma in när urvalsgruppen består av lottning.

Man behöver bara tur. Vilket inte jag hade i år eftersom jag blev reserv 172.... good luck with that... jag kommer aldrig bli syv...

Nattoro delux.

Jag kan inte sova. Kroppen är uppe i varv sen narkosen för 7 dagar sedan. "Inatt" sov jag 5 h. Med inatt menar jag mellan 5.00- 10.00.

Kroppen är som främmande.

Jag är inne på min tredje feberdag efter operationen. Läkaren har inte vart speciellt intresserad av att jag ska ha en bra eftervård. Nekade mig mer receptbelagd smärtlindring efter 3:e dagen. Det var först på 6:e dagen han utvecklade sitt ställningstagande med att jag kanske åt morfin på daglig basis i mitt liv. Please. Detta är tjejen som aldrig äter Alvedon ens pga att jag vart förskonade mot huvudvärk och diverse annat. 

Ikväll tog jag en motvillig kontakt med 1177 för rådfrågning angående min situation.

Jag fick tala med en superbra sjuksköterska som hade stor erfarenhet av det mesta som drabbat mig nyligen. Hennes råd: kontakta VC imorgon för en bedömning om det är en pågående infektion jag har i mitt operationssår.

Jag höll med. Känns skönt att få den rekommendationen då jag skulle avsky att ta upp en plats på VC i onödan i dessa tider.

Men som sagt min kropp känns främmande.

Det kryper i hela kroppen av febern.

Jag har givetvis väldigt ont. Det är svårt att säga vad som är vad.

Jag förstår att något ligger och lurar.

Jag tror det är en infektion eller serum som behöver tömmas.

Jag hoppas inte att det är något av alternativen. Men magkänslan säger att något är på tok i min kropp.

Kanske är det därför jag har svårt att somna denna natten? Jag ligger och har halvt som halvt dödsångest för att inte vakna upp imorgon om serumet fått ligga och göttat till sig med mitt blod sedan många dagar tillbaka.

PRE.OPRRATION

Nu är vi på plats. Jag. Ponta och småttingarna.

Tonåringen har skolplikt och behöver vara i skolan så vi har löst det som så att han får extradagar hos sin pappa tis-fre. Sen ska han va ensam hemma i vårt hus fre-sön. Vi har gett honom stränga order om att det är upp till bevis nu. Huset ska vara i samma skick som vi lämnade det. Känns som ett stort steg (för mig). Jag har aldrig låtit min äldsta vara hemma själv över natt tidigare. Kanske mest jobbigt för mamman ❤

Anyway. 

Nu är vi alltså på plats inför morgondagens operation. Vi bor i en stuga på ett i övrigt ödsligt stugområde någonstans på kusten.

Skogen ligger runt hörnet och det vart becksvart när solen gick ner. Ägaren har tydligen hund och jag fick en allergireaktion efter att jag sovit i soffan halva natten (tröttnade på att bli utträngd av alla barn). Det kliade, snorades och halsen ömmade. Symtom som är väldigt likt en förkylning så jag vart livrädd för att jag hade gått och blivit sjuk.... Men vi kunde snabbt fastställa orsaken som även stugägaren motvilligt erkände.

Så vi åkte på en bilsightsing och då återhämtade jag mig. Tillbaka i stugan så har jag undvikit soffan så nu går det bättre.

Vi tog även en prommis innan solen gick ner.

Ella vart nöjd då vi "besteg" ett berg.

Mycket spännande för samtliga. Men på olika sätt 😱

Imorgon smäller det.

Det börjar bli så verkligt.

Detta har jag längtat efter i 15 år och nu ska det äntligen bli av. Jag ser fram emot att bli en starkare Mia när allt är över. 

Jag är inte speciellt orolig för själva operationen.

Jag har hunnit med ganska många operationer vid detta laget och vet att jag brukar tål narkosen bra. Nu ikväll har jag duschat första gången med det mysiga medlet descuban. Man blir så härligt torr och frasig efteråt 😀

Jag har inte operationstid förräns 16.00 så det blir det lång dag med fasta imorgon.

NÄR MAN HITTAR GULLIGA BILDSERIER I MOBILEN...

Det sticker upp en liten tofs liksom, hur gulligt?

Felix är i sin allra värsta 2 årstrots. 

Men jag tycker ändå det har blivit liiiiite bättre nu när vi vart hemma på vab i två veckor. Tiden innan vab var precis hemska.

Idag hade jag en ofrivillig sovmorgon efter att fått springa fram och tillbaka på toan inatt.

Lugn, ingen sjukdom.

Bara jag som aldrig lär mig att jag inte kan dricka milkshakes pga min laktosintolerans.

Igår slukade jag 1,5 milkshakes. 

Nöjt konstaterade jag att det bara blev liiite kaos på kvällen. Men inte alls så farligt som det brukar bli. Jo tjena, det fick jag äta upp senare på natten.

Men det är så jäkla trist att inte tåla laktos. Jag tål i mindre mängder men milkshake och glass brukar vara svårt. 

Ansiktsmask

Jepp, jag har börjat bära ansiktsmask när jag är ute i större folkmassor. Jag har börjat med det nu när Coronan stiger och min operation börjar närma sig. Jag är livrädd för att bli sjuk... av alla slags baciller så att operationen blir inställd.

Jag tycker inte det är speciellt jobbigt att visa mig ute med ansiktsmask offentligt. Man är inte direkt ensam med mask numera.

Men folk tittar verkligen på en. Man får en annan typ av respekt. Folk hajar till och ibland stiger åt sidan. Antagligen sjukt osäkra på om det kommer någon med smitta, riskgrupp eller bara allmänt nojig?. 

KVÄLLSPROMENAD

Igår fick Pontus sitt friande besked. Hans Coronatest var negativt. Eftersom han vart symptomfri sedan söndags så firade vi detta med att åka upp till Billingens Bikepark med småttingarna. När de tröttnade så tog vi en promenad på 2,5 kilometarn. Felix körde sin springcykel och vi andra gick.

Vi har även friskförklarat Felix. Dock måste han ha 2 symptomfria dagar innan han är välkommen tillbaka till förskolan.

Så på måndag återgår vi till det normala i 1 dag.

Sen tar vi semester i 6 dagar.

RYCK MIG I FJÄDERN

Ryck mig i fjädern= ett av Felix favoritcitat. 

Lite det jag vart tvungen att göra efter mitt smådeppiga inlägg tidigare idag. Värt att tillägga är att under min deppiga period så har jag även vart i min PMDS period. Värdelös period. Sänker livskvalitén för mig och inblandade, typ 80 %.

Sagt och gjort.

Jag bestämde mig för att gå utanför dörren med småttingarna. Något jag inte gjort på flera veckor.

Jag fick med mig båda två ut. Vi gick upp till vår kulle med en låda med ostsmörgåsar, varsin pepparkaka och en termos med varm oboy. 

Där satte vi oss på en pläd i backen. Ella konstaterade att detta var fantastiskt och hennes syn på det hela började smitta av sig.

Där fick jag sitta och njuta en stund av vårt fantastiskt pyntade hus på avstånd.

En glad ljusglimt bland den trista gråa vintern.

Efter lugnet blev det strövartåg i vår skog, gunghäng och en cykelpromenad runt Ekängen.

Hemma så fick barnen njuta av att deras pappa åter är frisk och orkade busa.

Jag fick ett ryck och bestämde mig för att det var idag Ponta äntligen skulle få sin smarttv som han längtat efter. Så jag bokade en tv på nätet för leverens. Fick ett sms 30 min senare att den var färdig att hämtas upp. Jag drog på mig en ansiktsmask och åkte och öppnade bagaget och fick en stor låda tv inburen i bilen. Så smidigt.

Så ikväll la vi småttingarna och sen hade vi filmkväll med Ben & Jerry.

DEPPIGT VÄRRE

Sen jag skrev mitt halvpeppiga inlägg om våra tankar om Covid-19 så har det hunnit hända grejer. Jag kan inte berätta allt, för det är ingenting för övriga att få veta.

Men någonting har inneburit att jag har deppat ihop. Energin är på 0.

Jag orkar inte ta mig ut. Orkar inte träna. Lägg då till faktorer som att det vart pissigt väder samt att jag vabbat i över en vecka nu med en hostig Felix.

Nya restriktioner mailas ut hela tiden från barnens förskola. Det senaste är att vi måste lämna/hämta barnen utomhus och får alltså inte längre gå in på avdelningen.

De ska vara hemma minst 7 dagar vid symtom och ska ha vart sytomfria minst 48 h innan de är välkomna tillbaka. Ordinarie personal är sjuka och massa vikarier har fått tas in. Rektorn vädjar att alla barn som är sjuka ska få vara sjuka på hemmaplan och inte komma tillbaka för tidigt.

Ellas "Skrinna" är inställt (skridskoskola via Förskolan) då Billingehov stängt för även Skrinna.

Sen blev min kommande operation inställd pga narkosläkaren inte längre kunde medverka pga Covid-19. Jag blev erbjuden en ny tid som jag tackade ja till. Även den tiden flyttades. Blaha blaha. Allt detta är en del i varför jag deppat ihop.

Kan, vill inte berätta allt.

För privat.

Imorgon ska Ponta och Felix åka och testa sig för Covid-19. Är deras testresultat negativt kan vi återgå till livet igen. Vågar inte ens tänka på hur många mail och påmar jag har...

DIDRIKSON

Så var det dags att införskaffa vinterns ytterkläder till barnen. Vicke hade ett sprillans nytt ställ från förra året som aldrig blev använt pga avsaknaden av snö. Men småttingarna behövde då de växt ur fjolårets kläder.

Jag har bestämt att bojkotta PoP efter vart otroligt missnöjd med kvalitén det senaste. Vad har hänt? Har de bytt fabrik? Tyg? 

Däremot har vi tidigare testat Didriksons vinteroverall och vart nöjd. Då barnen är Ur och skurare så behövs minst vattenpelare 10 000 samt förstärkning på knä och rumpa. Sen ska gärna kläderna vara snygga (enligt mamman).

Såhär kommer barnen se ut i vinter.

Nu är det bara vinterkängor till Felix kvar.

Sen är allihopa kittade för vintern.

MATTA NAGLAR 😍

ÅRETS PEPPARKAKSBY

En förväntansfull 5 åring som ska börja pynta pepparkaksbyn med godis...

Dagen efter såg stora boninghuset ut såhär...

Tips: använd inte för tungt godis på taket 😄

THROW BACK MONDAY + COVID-19

 För ett år sedan lämnade vi in barnen hos min storasyster i Göteborg och checkade in på hotell med dessa godingar. Vi körde lunch på stan, lite shopping, konsert med Danny S för att sedan planka en företagsfest på Gothia. 

I dessa Covid-19 tider så känns detta minne nästan helt surrealistiskt.

Men jag är väldigt glad över att ha just detta som ett fint minne att blicka tillbaka på.

Det var ett sånt himla gött 1 ½ dygn utan kids.

Barnen blev bortskämda hos sin moster Anna.

Jag tror att vi lyckades pricka in allt som jag hade saknat en tid.

Lisa & Jonte är några som vi inte träffat så mycket under detta året.

Trist, trist, jag skyller på Covid-19.

Det har helt enkelt vart enklare att umgås med barnens kompisar från förskolan och deras föräldrar då barnen ändå träffar varandra hela dagarna. 

Inte för att vi inte är så rädda för att få Covid men en "vanlig förkylning" skulle innebära karantän hemma för att inte riskera att smitta andra.

Jag sitter och lyssnar på dagens presskonferensen samtidigt som jag skriver, de har precis meddelat att från 24:e november kommer det vara maximalt 8 personer får delta på offentliga tillställningar.

JÖSSES.

Det känns så rätt att vi har blåst av vårt bröllop på obestämd framtid.

Det känns också så rätt att jag och Ponta redan hunnit diskutera julen och även om inte min sambo vill så tror jag att även han är inställd på att julafton 2020 inte kommer att bli som vanligt.

Jag och min familj var stenhårda hela våren- sommaren med att inte träffa släkt på kalas med mera.

Vi såg till att inte bo på kusten samtidigt som någon mer m.m.

3 av 4 av våra föräldrar tillhör riskgruppen på ett och flera sätt.

Samtliga föräldrar och övrig släkt bor i andra kommuner så det har verkligen inte känts rätt att vi tillsammans ska korsa x antal kommungränser för att umgås inomhus på kalas allihopa.

Det har stundtals vart påfrestande då vi har fått någon pik samt att övriga släkt har agerat lite tvärtom.

Men vi höll ut och det var inte förrän framåt hösten då vi var så trötta på att vara de "duktiga" och vi ville träffa släkten. Vi saknade allihopa och ärligt talat så känns det ju rätt ensamt att alltid tacka nej till alla tillställningar som andra deltar på.

En vecka innan Ellas födelsedag så sa jag och Pontus FUCK THIS här hemma.

Här ska anordnas släktkalas- givetvis så tackade alla ja till att komma till Skövde.

Men som ett brev på posten kom skärpta restriktioner 29 oktober- på självaste fördelsedagen där Sveriges befolkning bads att hålla i och hålla ut.

OJ VAD TRÄFFADE VI KÄNDE OSS- lite skamsa.

Jag vill poängtera att vi inte slutat leva under Covid perioden.

Barnen har fortsatt delta på sina aktiviteter utifrån alla restriktioner (innebandy, barngymnastik och simskola). Våra bästisar från Lerdala har vi träffat några enstaka gånger med familjerna under året.

Jag har på egen hand vart ute och ätit middag med gamla tjejgänget innan de skärpta reglerna kom.

Men framför allt har vi anammat en ny utomhuslivsstil som vi redan har vart inne och nosat på i flera år. Men i år så har vi verkligen blommat ut med äventyrsbyxor, vandringskängor, trailingsskor m.m m.m. Men jag gillar´t.

Det känns lite som att hittat hem.

Tydligen så är detta mitt stora intresse.

Att vara ute i naturen, vandra, springa, upptäcka- det ger mig livskvalite och energi.

Jag har tidigare, rättare sagt i 36 år har jag vart en riktig kvällsmänniska, en nattuggla som har somnat mellan 00-03.00 VARJE kväll.

Jag har alltid haft svårt att gå upp på morgonen och det där är ett enda ekorrhjul.

Vad som har hänt sedan Covid 19 slog till är att jag numera är kvällstrött och somnar gärna innan 22.00 på kvällarna och är först uppe på helgerna. SJUKT VA?

SKOLVAL

Det dags att välja skola till Ella.

Jag har hela tiden haft tre alternativ:

1. Käpplundaskolan

2. Billingeskolan

3. Montessori

Men rätt fort droppade jag Montessori pga föräldraengagemanget + att det är en asfaltsskola med det enda gröna i närheten är en gigantisk kyrkogård. Min storfavorit var Käpplundaskolan utifrån närhetsprincipen samt att den kommer stå helt nyrenoverad till hösten 2021 då Ella ska börja. Billingsskolans information var sist ut och fram tills dess såg jag Käpplunda som nr 1.

Sen kom det digitala informationsmötet med en rektor som inte var van vid att hålla digitala informationsmöten. Men I det stora hela så var presentationen så mycket mer genomtänkt och informativ än Käpplundas. Där och då insåg jag hur solklart vårt val för Ella nu var.

Ungefär på rektorns slide 3 som handlade om skolskogen och hur de nyttjade den så kändes det som ett check på den. Eftersom Ella nu går på en ur och skur verksamhet så känns det viktigt att hon får behålla om det är möjligt en del av det konceptet sådärför är det många "asfaltsskolor" I Skövde som går bort. 

Nu är det bara att skicka in vårt val.

Givetvis funderar inte e-tjänsten. Får hoppas att den är igång igen på måndag.

Vi blev bjudna till föriskompisar till Ella å Felix.

Ella och deras dotter har gått på samma avdelning fram tills Ella började i 5 års gruppen i år. Felix går i samma grupp som deras yngsta barn och det skiljer bara några månader på dem.

Detta är alltså en del av den grupp som sprungit hemma Proppen under hösten ihop.

Det har i samband med Coronapandemin blivit som så att det samma klick man har umgåtts med. Smidigt när barnen redan är på varandra hela dagarna på förskolan. Jag tror att det är fler än vi som tänker så med umgänge i dessa tider?

I alla fall är är mamma K hundspannsförare och har 9 hundar som hon tävlar med. Hon skulle ha en träningsdag med hundarna och frågade om man var intresserad av att få komma och provåka. Vi var inte sena på att tacka ja.

... och tur var väl det. Vilken fantastisk dag vi fick tillsammans. Solen tittade fram och hundarna var så fina och duktiga. 9 hundar som är så vana vid barn... fantastiskt att få uppleva.

Jag har aldrig vart i närheten av något liknande så var så häftig att få se hundarnas glädje när selarna kom och när de stod i hundspannet, hur de gnydde och skällde. Redo att få komma iväg.

Felix fick åka i första vändan med sin kompis Joar. Felix vart helt såld och blev besviken över att få gå av när turen var över. Men det passerade snabbt för Joar hade massor av traktorer och bilar på gården som  skulle undersökas.

När barnen hade fått åka så for vi iväg till ett ställe för grill och lek. Jag struntade i korven denna gång. Kostar för mycket points (viktväktarna). Så drack någon proteindryck istället för 5 points. Men ändå fick man sitta där och grilla korv efter korv till barnen.

Med på bild är btw min gamla gymnasiekompis Lantz. Som inte längre heter Lantz. Vilket tydligen tar en tid att lära om sig på. Han var en av mina närmre kompisar på gymnasiet. Efter gymnasiet flyttade han till Göteborg. Men återvände till Schlätta för ett par år sedan och då började hans barn på mina barns förskola. Världen är bra liten 😀

RÄKSMÖRGÅSENS DAG

Det här är berättelsen om ett par som försökte göra varandra glada men som ändå misslyckades.

Ica Maxi i Skövde hade en uppdatering med ett erbjudande inför räksmörgåsens dag. Beställ en 4-6 bits lyxsmörgåstårta för enbart 149 kr.

Jag och 267 andra kunder la en beställning i kommentarsfältet med minst 1 tårta var

(Bra affärsidé Ica). Jag beställde 1 smörgåstårta då inga andra än jag och Pontus äter smörgåstårta i vår familj.

Kl. 7 på fredags morgon så hängde Pontus på låset till Biltema för att lämna in min elcykel- igen. Tredje gången på kort tid.....

Sen fick jag under förmiddagen ett samtal att cykeln var klar och att de hade lagat handbromsen som visade sig vara felet denna gång. Då det gick fortare än jag trott med cykeln så åt jag min torftiga lunch framför jobbdatorn och sen tog jag bussen till Biltema för att hämta min cykel. Sen bestämde jag mig för att överraska Ponta som skulle hämtat smörgåstårtan efter jobbet med att själv hämta ut vår tårta.

Väl tillbaka vid cykeln igen så insåg jag att det inte var så smart. En 4-6 bitars smörgåstårta är nämligen ingenting som man får ner i cykelkorgen eller kan sätta fast på pakethållaren på ett schyst sätt. Med andra ord ingen smidig lösning alls. Lyckades spräcka skärmen på mobilen i asfalten innan jag började trampa..

Jag fick helt enkelt stänga av motorn på cykeln och trampa hemåt med tårtan balanserad på ena handen. Kändes säkert...hela vägen hem.

Väl hemma blandades en äckligt bra tillfredställe över sig själv med en sådan ångest över mobilskärmen. En snabb googling visade att det skulle kosta mig 4000 att byta... nämen man kan nog leva med lite sprickor resonerade jag snabbt.

Jag skickar ett meddelande till Ponta " ring mig när du sätter dig i bilen- jag har goda nyheter ".

Jag skulle alltså överraska min sambo med att han visst inte behöver gå in på Ica Maxi och hämta vår efterlängtade smörgåstårta kl 17.00 på fredag eftermiddag. 

Vad händer då?

Jo i andra änden, någonstans i Falköping så bestämmer sig Pontus för att chocka/överraska mig genom att komma hem otroligt ovanligt tidigt. Det var så tidigt att jag inte ens hade koll på min privata mobiltelefon utan lyssnade på en digital utbildning via jobbet.

Det visade sig att jag hade 2 missade samtal.

Men det visste jag inte då.

Dock dök Ponta upp i dörrglaset med en.....

... SMÖRGÅSTÅRTA i handen.

Frågorna var många. Men mest varför och hur.

Sen kom följdfrågorna såsom, vems tårta är detta? Har vi tagit någon annans tårta? Kommer det sitta en ledsen familj någonstans i Skövde Kommun som undrar vem som hämtade ut deras smörgåstårta. Jag skäms om det är så. 

Förlåt i såna fall....

Smörgådtårtsrecension:

Vi har enbart ätit smörgåstårta från Ica Kvantum och Ica Maxi. Ganska snarlika i smaken (?!).

Ingen direkt höjdare... inte alls.. för mkt majonnäs. Fick skrapa bort en hel del majonnäs som helt enkelt inte gick att äta. Ändå la sig majonnäsen som en hinna i magen efter och man vart lätt illamående. Vid det andra mattillfället så pimpade jag tårtan så den blev helt i min smak.

Jag la till ost, rökt kalkon, skivad gurka och tomat. Helt plötsligt försvann majonässmaken och tårtan blev mkt fräschare...

När jag var liten åt vi, flera gånger om året smörgåstårta fråb konditoriet i Tidan då min farmor bodde där. Det matminnet upplever jag idag som någo  form av smörgåstårtsreferens.. otrolig god. Dock brukar det alltid bara fullt med såna där pyttepytte små billiga räkor på. Det känns i vuxen ålder Dock mindre lyxigt. Men vem vet. De kanske har slutat att ha snålräkor på?

FARS DAG 2020

I år bjöd fars dag på en rejäl överraskning för Pontus. Jag hade nämligen kokat ihop en överraskning till honom:

1. Kvällen innan fars dag frågade jag Pontus om han kunde skjutsa upp mig till Billingen tidigt nästkommande morgon då jag ville ut och springa för att fånga soluppgången. 

2. Han tackade ja till att gå upp 6.15 för att skjutsa mig. 

3. Jag lurades och sa att jag planerade en afernoon tea temafrukost till fars dag. Därför fattade han ingenting när jag förberedde alla smörgåsar som jag sa var min version på snittar.

4. Pontus hade fått åkt iväg på långträning på lördag dag så att jag skulle få träna på söndagen varför inget konstigt.

5. Att jag ställde mig och bakade en kladdkaka var heller inget konstigt då det var kladdkakan dag.

6. Jag smygpackade bilen hela lördagen i omgångar. Lite ved, alla ytterkläder, vandringskängorna, skötväska, kladdkaka osv osv.

7. Jag sa att jag kunde gå upp och göra i ordning barnen för bilfärden och väcka Pontus när det var dags att gå ut till bilen.

Så vad var överraskningen?

Pontus fick detta i fars dag present:

Frukost i soluppgången vid Ryds Grottor 

Alla mackor jag hade förberett var för att grilla över elden. Jag hade även gått upp och gjort varm choklad på morgonen. Jag hade packat med duk, plädar, filtar, ficklampor....en sån fantastisk start på dagen. Förutom detta så fick Pontus även ett bankkonto omdöpt till FARS DAG 2020 med en slant som vi tyckte han skulle få shoppa lite för.

Till middag så hade Pontus speciellt kött från Kvantum som han bankade för att laga wienersnitzel. En av hans favoriter...

PROPPENAVSLUTNING

Nu har Proppenavslutningen vart.

Vi har vart ett litet gäng från förskolan som började springa "hemmaproppen" tillsammans när Covid-19 satte stopp för IFK Skövdes egna Proppen. Men senare erbjöd IFK Skövde ett digitalt Proppen så då genomförde vi detta med.

Sen vart det dags för avslutningen.

Några välkända Proppen profiler delade ut plakett och en banan vid stadion på Billingen. Därefter grillade vårt egna gäng korv med bröd.

Det vart precis becksvart i skogen så vi fick jobba med massor av ficklampor. Men det funkade. Inget barn trillade ner i sjön som låg precis bredvid och ingen skadade sig.

Massa frisk luft med folk man exponeras med dagligen genom förskolan 🙏 

BARNKALASET

Ella skulle få ha ett Covid-19 anpassat barnkalas.

Förra året fick hon ha ett utomhuskalas där hon fick bjuda HELA sin förskolegrupp. I år var inte det möjligt. Så hon fick bjuda 4 kompisar på sitt barnkalas i år. Våra två grannbarn var givna tyckte Ella. Sen ville hon bjuda två kompisar från hennes avdelning. Givetvis ville hon bjuda fler. Men vi var stenhårda- inte detta året. 

Sen kom de nya, hårdare restriktionerna på torsdagen innan Ellas födelsedagskalas.

Skitsvårt. Hur gör man? 

Vi valde att ha en dialog med samtliga föräldrar och efter det bestämde vi oss för att genomföra kalaset.

Ella hade 3 kalasgäster som kom och hälsade på efter ett sent återbud. Temat var såklart Halloween med maskerad.

Vi anordnade en skattjakten ficklampor i mörkret. Det låg ledtrådar utmed vår lagda slinga. Det låg även tappade guldpengar lite här och där. Till slut hittade barnen en svart sopsäck... inuti låg en Unicorn Pinata fullproppad med godis MED papper runt på olika vis. Vilket vinnande koncept  barnen tyckte det var väldigt spännande med ficklamporna. Därefter hade vi en arrangerad bus eller godis runda à 2 hus. Dvs våra närmsta grannar/ 2 kalasgästers hus.  Mycket smidigt 😄

Ett barnkalas med enbart 4 barn var ett drömscenario. Helt fantastiskt.

Med Victor hade vi alltid såna där hysteriskt stora barnkalas där han fick bjuda hela klassen. Typ hyrde lokal m.m och senare fick han alltid typ Stellas Lekland barnkalas = flera tusen kronor på ett barnkalas varje år. Jag gillar detta koncept bättre. Hoppas inte Ellas kompisar kommer köra barnkalas på ställen för tidigt. Då blir det ju inget kvar att anordna som det där lite extra när de är äldre. Funderar starkt på att införa att man får bjuda lika många gäster som år man fyller...

ELLA 5 BARRE

Så kom äntligen dag när Ella fyllde 5 år - enligt henne. Bland de absolut sista att fylla 5 år av hennes kompisar. Som hon har väntat... ända sedan I somras då hennes kompisar började fylla 5 år har hon längtat och längtat.

Vi firade vår fina tjej med en munktårta och paket på sängen. Hon fick en barbiedocka med två bebisar i magen (jepp, det finns...), prinsessklänning och en ny tiara (inte längre så intressant märkte vi), nytt nattlinne, schrunchies, gosig mjuk munktröja med öron på och nagellack. Sist men inte minst fick hon en pysselbok med klistermärkesstickers- sånt kan hon sitta med i evigheter. Det verkar som hennes presenter vart jackpott. 

På kvällen kom mycket otippat mina föräldrar till oss för att fira Ella. Vi hade bestämt sedan tidigare att de skulle komma på en kvällsfika. 

Det har nästintill hållt sig i frivillig karantän då bägge tillhör riskgrupper. Så vart paff när de tackade ja till kvällsfikat.

Just på Ellas födelsedag så kom det nya restriktioner då Covid-19 har kommit som 2:a våg och antal sjuka ökar... jag fick veta denna nyhet runt 15.00 på jobbet. Men hade fullt upp och behövde skynda mig hem och hämta barnet.

Så hann inte tänka längre än så.

Jag blev riktigt paff när mina föräldrar kom som sagt.

HÖGSKOLEPROVET- CHECK

Det var inte lätt att få en plats på högskoleprovet i år pga Covid-19. Jag stod i en digital kö en hel dag med start kl 7.00. På kvällen blev det äntligen min tur. Då fungerade inte betalningen och efter 15 min kastades jag ut. Där och då trodde jag att det var kört. Men fick en plats till slut.

Tur var det då jag saknat ett giltigt högskoleprov i typ 5 år.... nu hoppas jag att mitt resultat kommer ta mig ändå till en till kandidatexamen 🤞

EN FANTASTISK HÖSTDAG I HJO

Jag och småttingarna vaknade upp till en fantastisk höstdag. Våra stora killar var iväg och spelade Padel så vi gav oss iväg på ett eget äventyr efter frukost.  Vi klädde på oss och begav oss ut på en promenad i naturreservatet bredvid vårt bostadsområde. Denna gång gick vi inte på våra vanliga stigar utan var nyfikna och provade en ny stig. Som ledde till oväntade ställen och vips har vi börjat bestiga Billingeberget. Vi hittade en gunga i skogen, ett stenkast ifrån där vi haft vår hemmaproppen med vänner. Men har tydligen missat denna fina gunga som är uppsatt mitt i skogen.

Eftersom vi var påväg uppför berget så tänkte vi gå förbi våra kompisar som bor längst upp på Lerdalavägen. Vi hann halvvägs då hon istället ringde mig. Snacka om lustigt sammanträffande.

Jag är ingen direkt spontan människa. Jag ogillar spontanitet till största del och älskar istället att få planera och fundera. MEN Just denna dag blev så otrolig spontan. Nästan osannolikt att det är handlade om mig. Men vips så sitter vi inpackade i vår bil. Påväg till Hjo för en höstutflykt till stadsparken. Så mysigt att komma iväg och leka på en ny lekplats och även få trevligt sällskap av gamla vänner och även en ny bekantskap som var på tillfälligt besök från Umeå. Fatta att de redan hade fått snö......

När vi lekt färdigt på stora lekplatsen så tog vi en promenad i höstsolen. Älska att vara vid vatten.

Fångat Ella och hennes bästis Alicia på bild.

Tänk att dessa två donnor snart kommer börja skolan. Herrejösses.

DONERA SITT HÅR