Smått och gott

Sen sist har jag smakat på Björnbär för första gången.

Jättedyrt och jättegott.

Den lilla lådan för 40 kr slank ner på några sekunder.

Sen föddes ett mersug...

Björnbär skulle man ta och odla.

Får nog googla lite.

Vi har även hunnit springa hemma-Proppen en gång till.

Ella sprang 3 varv och Felix 2 varv.

Jag och Ponta är redigt imponerade av våra barn som orkar springa på.

Samt att de vill... varken jag eller Ponta pushade för mer än 1 varv.

Men vart himla lyckat.

Jag har värvat en del från förskolan till detta.

Barnen har det så roligt och sist hade jag kommit ihåg att ta med fika och fikafilt.

Sen har det hänt en hel del.

P.g.a. yttre familjehändelser så fick Ponta åka ner till Kungshamn i fredags med övernattning.

Nu händer det grejer.

Känns lite sorgligt och lite roligt på samma gång.

Det känns tråkigt att Covid19 inte lagt sig.

Ponta och Ella har träffat släkten lite grann.

Men jag har inte träffat någon på länge.

Förra måndagen fick vi hem en sjuk tonåring efter hans pappavecka.

Han hade ont i halsen, hostade, snorade och var trött.

I vanliga fall= en helt vanlig förkylning.

I nuläget så isolerade vi honom i hans rum.

All mat fick han på bricka till sitt rum och han tilläts inte vistas i köket och laga mat eller plocka disk

= ett drömläge för en trött tonåring som älskar att vara instängd på sitt rum.

Jag fick veta att man inte provtar barn under 16 år för Covid-19.

Man behöver en läkares tillstånd i såna fall.

Så det fick vi ordna då Vicke hade lite speciella omständigheter framför sig med kommande Cup.

Han testade sig på tisdagen och på torsdagen blev jag uppringd av en sjuksköterska som meddelade att testat var negativt. 

Hur bra nyheter som helst, men samma dag så började min förkylning med rejält halsont.

På fredagen hade även Felix ont i halsen. 

På lördagen började jag snora (1 toarulle blev uppfräst under lördagen) och Felix började hosta sådär rossligt. Ella berättar även att hon har ont i halsen och ber om te.

På lördag kväll kom Ponta hem från Kungshamn och på söndagen började hans halsont.

Så härligt att tydligt kunna få följa en familjs insjuknande :S

Det är iförsig rätt skönt att veta att det inte är Covid-19.

Men lik förbannat måste man ju tänka sig för.

Jag tror att småttingarna har haft något lindrigare än för oss vuxna/tonåring.

De verkar redan återställda.

Jag börjar tro på en slutfas på min förkylning medan Ponta är i början av sin.

Så ja, idag är vi hemma allihopa.

Inte Vicke för han åkte till sin pappa igår och idag är han i skolan igen.

Men mamma, pappa och småttingar är hemma.

Ponta jobbar hemifrån och vi andra karantänar oss.

Så jäkla trist, för fick ju såklart ringa återbud på min klipptid imorgon.

Sen så känns det som en evighetsen jag tränade.

Jag som hade kommit igång så sjukt bra och hade hittat den där konditionen.

Längtar efter att springa igen.

VIKTVÄKTARNA DAG 3

Dag 3 har passerat och det känns fortfarande himla bra med Viktväktarna. Idag var andra dagen som jag testade att flytta runt måltiderna lite. Så jag åt en sen frukost/tidig lunch vid 10.30 i form av nudelwok från igår (rejäl portion).

Sen åt jag mellis: äpple och 2 morötter.

Till middag vart det bananpannkaka och två smörgåsar med lätta och ost på.

Sen stängde jag ätfönstret för idag.

Jag tycker nog att det funkar bättre att äta ett stort mål på fm. Annars är min standardfrukost 2 knäcke med vatten och ett äpple. Men då är jag superhungrig vid 11.30.

Då funkar det bättre att äta ett äpple till frukost och sen äta rejält 10.30.

Lite sorgligt att överge sin standardfrukost.

Jag ÄLSKAR Wasa havre..

Gärna en varma koppen kantarell till.

PROPPEN-PROPPEN-DÄLDERNA

På grund av Covid-19 så ställdes barnens Proppen in både vår och hösten 2020.

Så trist, men förståeligt... Proppen är ett välbesökt evenemang. Lite av en familjefest med mor-och farföräldrar, hundar.. säkerligen en och annan avlägsen syssling med.

Som sagt. Tråkigt.

Men så hörde en mamma av sig till mig.

De ville snitsla en egen Proppenbana och låta barnen springa. Var vi intresserade?

JAAAA! DET ÄR VI!!!

Som vår familj har saknat Proppen 😀

Så idag körde vi första loppet med barnen.

Både Ella och Felix sprang 800 m i en otroligt kuperad terräng. Osäker på om jag hade fixat den... men det fixade barnen. Ella såg jag inte ens röken av under loppet. Jag fick gå/jogga med Felix. Som tog sig runt på 14 min.

Impad!! Nämnde jag att banan var otroligt kuperad?

Så nu kör vi Proppen x antal onsdagskvällar 👍

TJUVSTARTAR

Idag tränade vi inför höstens kommande pilgrimsvandring. Jag cyklade ut till Varnhem och där fick jag hänga lite i Hannas coola verkstad medan hon avslutade en offert. Strax därpå joinade Frida och där och då begav vi oss ut på en stekig promenad. Med stekig menar jag VARMT. Jag var absolut varmast och ett tag gick jag i enbart sporttopp (thank good för high waisted cykelbyxan).

Asså kolla omgivningarna... så vackert.

Jag spanade potentiella bröllopsfotoplatser nonstop. På våren fylls fallen på med mer vatten och vitsippor. Vilka foton det skulle kunna bli här. Enbart ett stenkast ifrån kyrkan vi ska gifta oss i.

Vi gick 9 km i lagom snabbt tempo. Dvs vi kunde prata med varandra utan ansträngning.

Himla go utflykt vart det till Varnhem.

Nu ikväll så bokade jag även vårt boende för höstens vandring. BnB med frukost samt en omtalad restaurang med à la carte ute i ingenstans. Vi tänkte på något sätt kånka med vin och snacks och bara ha en njutarkväll som barnlediga mammor när vi checkat in.

Jag längtar.....

VIKTVÄKTARNA 3.0

Så jag har numera signat upp mig hos Viktväktarna för tredje gången.

Knappt att man vågar säga det högt.

Jag, Mia har nog provat varenda diet som finns.

(GI, LHCF, 5:2, VV, räkna kalorier). Nästan.

Men så fick jag ett 50 % erbjudande och jag tänkte "vad har jag att förlora".

Så denna gången testar jag något nytt och har valt att ha en coach på resan. Lite dyrare. Förra gången valde jag bort det. Lite snål och lite rädd. 

MIDNATTSLOPPET

Jag fick ett infall och anmälde mig till midnattsloppet. Jag lyckades få med mig ett gäng, dock var vi uppdelade på två gäng då vi ville springa på olika ställen.

Vicke ställde upp som barnvakt så att jag och Pontus kunde springa loppet båda två. Lönen- 2 l Pepsi max och 4 snickers.

Han är ändå billig i drift ❤

Vi hade alla anmält oss till 5 km och skulle springa våra kilometer uppe på Billingen i gula spåret. 

Det var becksvart i skogen vid 21.30.

Det var läskigt men jag hade Johan och Pontus framför mig och Linda bakom mig så jag kände mig ändå ganska trygg. Min app funkade inte vilket gjorde att jag sprang 5,5 km för att jag trodde den skulle säga till när det var klart.

Det visade sig att Midnattsloppets app inte fungerade för majoriteten och därav blev inte min tid registrerad. Trist. Jag vart himla besviken.

Appen hade fungerat för resten av gänget.

Sammanfattning:

Det här vill jag och Pontus göra igen.

Men nästa gång i Göteborg.

Hoppas verkligen Midnattsloppet blir av på vanliga arenor nästa år.

FANTASTISK 2 DAGARS VID ÖRLEN

Vilken himla bra helg det vart förra helgen.

Vi körde en 2 dagars med familjen Wallgren Larsson. Det är en familj vi har lärt känna genom barnens förskola. Alicia och Ella har gått i samma grupp sedan små och minstingarna hamnade också i samma förisgrupp. Mamma Linda såg till att vi lärde känna varandra när vi båda var föräldralediga och tur var väl det. En riktig härlig familj. Nog om historiken.

Värmeböljan slog till i Sverige (efter en regnig semester) och vi drog till Örlen campingens badstrand. Barnen låg i typ hela tiden och solen stekte. På eftermiddagen så blev det en båtutflykt till allas stora förtjusning. 

Badkrukan Mia doppade midja och ner första dagen. Enbart för att hon blev nerkissad i knät.

Vi körde samma koncept andra dagen. 

Det vill säga sol bad och båt.

Denna gång dök jag i från båten.

1-0 Mia vs fiskfobin. 

Våra stora tjejer hoppade och hoppade i plurret från båten medan minstingarna var nöjda med att få sitta och leka kaptener.

BORTA BRA MEN HEMMA BÄST

Hemma igen efter Västervik.

Ja, då ställde sig Felix vid sitt fönster och bara tittade länge länge.. högst troligt på alla bilar uppe vid vägen. Killen föddes med ett stort fordonsintresse...

SPONTANARE TILL VÄSTERVIK ❤

Vilket olikt beslut jag/vi tog förra några helger sedan. Huset i Kungshamn var upptaget av Pontus bror med familj och våra bästa kompisar var iväg med husvagnen. Men gjorde vi? 

Jo vi bokade Västerviks enda, största och dyraste stuga och körde ett dygn i Västervik med härliga familjen Rehn/Andersson.

Vi åkte tidigt från Skövde. Pontus fick köra och Mia sov hela vägen ner. Det vart sol, bad, lek, tjöt och middag. Det blev även ett träningspass för mammorna i den starka solen. Vi sprang 3 km vilket var riktigt tungt med tanke på värmen. 

Jag och Lisa fick äran att gå och handla och då passade vi på att utforska hur kul det egentligen är att slinka förbi en restaurang på vägen för en så kallad pappa-dricka. Vi hottade upp konceptet till Cava och iskall cider.

Det visade sig inte vara helt dumt 😄

Kul att se Västerviks Resort. Väldigt stor camping. Kan nog hålla med Lisa om att den kanske var lite för stor. De mindre stugorna såg mysiga ut medan vår stora 8 bäddstuga kändes sådär. Planlösningen kunde vart bättre och det fanns en livsfarlig stege som man inte kunde släppa Felix i trots att han har stor trappvana.

Vi passade på att spana på olika husvagnar när vi väl var där. Jag och Pontus har vacklar x antal gånger med våra husvagnsplaner.

Från att köpa husvagn NU till att vänta..

Det senaste är ett nytt sparkonto namngiven "HUSVAGN". Det är vuxenpoäng på den.

Så nej det blir ingen husvagn i år. Kanske inte ens nästa år... men år 2022 kanske blir året (?).

EGENTID MED MIN FÖRSTFÖDDE

Ok. Tonåringen är verkligen tonåring denna sommar. Han vill i princip aldrig vara med resten av familjen. Jag har inte vart på badutflykt med honom en endaste gång i sommar. Ibland har jag försökt muta honom... som när vi åkte båt häromhelgen så försökte jag faktiskt muta honom för att komma med. Men hepp det gick inte. Jag kände därför mig extremt glad över att han tackat ja till mamma-son tid like the old days. Men det var INTE lätt att hitta rätt aktivitet.

Jag föreslog att åka iväg ett par nätter- NEJ var svaret... inga övernattningar.

Så då kunde vi stryka ganska mkt som inte innefattade en dagsutflykt. Äntligen var vi överens om höghöjdsbana + sup på Isaberg. Men det var vi inte ensamma om att vilja = fullbokat.

Till slut fick jag idén att köra en dagshike vid Tiveden genom en artikel i ett friluftsmagasin.

Perfekt. Så nära. Natur. Frisk luft. Äventyr. 

Försökte även komma åt Ösjönäs men det var bara förbokning som gällde tyvärr.

Vi valde en sträcka på 9,3 km som enligt informationen beräknades ta 6 timmar.

Vi kom runt på 2,5 h aktiv vandring. Då räknade vi bort km och tid för en avstickare till grottor som låg lite avsides. Alltså vilken upplevelse.

Bara jag och Vicke. Goa samtal, vacker natur och massa goa skratt. 

Förhandsinformation:

Innan hiken så hade jag funderat lite kring vad man ska göra om man möter rovdjur som varg, Björn eller förbannad älg. Pontus gick då och hämtade sin multiverktygsgrejsimojs och bad mig fästa den på min väska. Bra att ha om man råkar ut för något menade han.

Under hiken så pratade jag och Vicke om vad man ska göra om man möter en arg björn.

Det skiljde sig lite då Vicke hade hört att man skulle försöka göra sig så stor som möjligt och skrika. Medans jag trodde att man skulle lägga sig med ansiktet ner och spela död..

Men då kom jag på att Pontus försett mig med ett vapen ifall en björn skulle komma.

Jag bad Vicke att ta av verktyget från väskan.

Bara det tog alldeles för lång tid. Vid skarpt läge hade vi båda vart döda sedan längesen.

Väl av så fick Vicke fippla någon sekund för mkt med att hitta kniven och fälla ut.

När han till slut lyckades fälla ut kniven så vek vi oss bägge dubbel av garv när Vicke frågade vad han skulle göra med den här lilla piggen mot en stor arg björn. Kittla? Vi garvade nog nästan en hel kilometer.

avslutningsvis: varken jag och Vicke har i skrivandes stund kunskap om vad vi skulle ta oss till om vi blev attackerade av ett rovdjur.

Tur att inget sådant hände under vår hike i Tiveden. Hiken gick bra men efter ca 6 km fick Vicke känningar av sina schlatterknän och efter 7 km hade han så ont att han egentligen inte borde gått mer. Men vi var ute i slingan så det var bara att fortsätta gå. Så tacksam för Vicke på många olika sätt. Ibland blir man helt galen på hans tonårsfasoner och att han svarar - na de ä lugnt på allt. - Vicke, vill du följa med oss och bada?

- na de ä lugnt.... osv osv.

Men killen har fortfarande ett hjärta av guld och det är världens bästa grund till mycket.

Imorgon börjar han 9:e klass. GALET. Så stort...

Älskar älskar älskar den killen.

ÅRETS CYKELTUR VID GÖTA KANAL

Depåstopp på Norrqvarn lämnar ingen missnöjd.

Nämnde häromdagen för Pontus att sommarens matupplevelse var återigen lunchen på Norrqvarn.

Barnen körde med båtarna i minislussen. 

Tanken var att vi iallafall skulle komma till Hajstorp denna gång. Men när vi satte oss på cyklarna som började det dugga. Ett regn som inte ens SMHI förutspått. Så då vi inte var utrustade för regn så fegade vi och cyklade tillbaka till Sjötorp.

Med facit i hand hade vi kunnat cykla vidare mot Hajstorp men svårt att veta det där och då.

I Sjötorp tittade vi på båtar och matade andbebisar med mariekex som en dam skänkte till barnen.

Eftersom jag lovat lekplats till Ella så åkte vi in till lekplatsen i Mariestads hamn (full med kanadagässbajskorvar på varenda gräsyta).

Ella klättrade mest och Felix sprang runt och var bara nöjd.

Vi åkte förbi min mamma och pappa o Mariestad och fick kvällsmat och utelek. Barnen fick vattna odlingarna (och gruset) med regnvatten och var hur nöjda som helst.