Min fina vackra pojk

Nu har Vicke åkt till sin pappa för "pappavecka". Tycker att det blir jobbigare och jobbigare med varannan vecka. Huset blir så tomt utan honom och jag saknar honom verkligen. Givetvis är jag otroligt glad över att han och pappan har en sån fin relation. Äh ni fattar kanske?
Jag födde inte honom för att gå miste om halva hans uppväxt.

Det finns så mkt fint att säga om honom.
Jag är så stolt över honom och den fina människa han har blivit. Han är så snäll och omtänksam. Mognare reflekteringar och en humoristisk sida börjar växa fram.
Han är smart också... mkt smartare än vad man kan tro då han också är lat.
Men jag har bestämt mig för att vara den bästa, stöttande läxföräldern som finns i år.. å läser han sina läxor som en normal unge gör så lär han sig på nolltid.
Europakartan har han prov på om några veckor. Efter första veckan kunde han alla länder, nästintill alla huvudstäder + fakta om säkert minst hälften av länderna.
Who does that?

Han har även hittat hem i fotbollen.
Börjat ett nytt lag- igen!
Blivit en del av laget, troligtvis en av de högsta träningsnärvaro av de alla.
Men vet ni vad det bästa är?
Att han äntligen börjat brinna för sporten.
Bye bye tv spel... i sommar har han stått ute på gräsmattan och trixat samt gjort banor med konor som han tränar sig själv.
Älskar't!!!
Älskade inte all ledig tid som han bara gjorde ingenting som mindre.

Snart börjar innebamdyn igen.. eller den har redan börjat! Men Vicke kommer köra klart fotbollssäsongen. Sen blir det innebandy till 100% Då får man börja skjutsa och hämta igen. Tur att vi är tre familjer som delar på det ansvaret iaf.

Sist men inte minst i min lilla Vickeuppdatering. Gissa vad min älskling ska göra nu i höst? Han ska börja spela gitarr på musikskolan.
Ingen kan vara mer stolt än jag.
I 3 år har han stått på väntelista och nu äntligen blev han erbjuden en plats.
Min svärmorsskolning börjar snart bli fulländad :P

Så fruktansvärt stolt över att vara mamma till just denna kille.