torsdag 18 maj 2017

I'm alive

Hehe bjuder på ett selfie från verkliga livet. Såhär såg jag ut igår, 1 dygn efter operationen. Jag är duktigt svullen i fejjan. Men ändå var det bättre än jag hade förväntat. Jag trodde det skulle uppstå blåmärken runt munnen.

Jaja, någon som är nyfiken?
Jag kom in klockan 12.00 fick veta att det skett ett kirurgbyte pga sjukdom. Jag fick träffa en äldre herre som sa till mig att efter operationen kommer jag få klara mig på Ibumentin, oavsett. Jag blev väldigt rädd då jag i min enfald fått för mig att det klart jag måste få hjälp med starkare smärtlindring då det är 4 tänder som ryker samtidigt.. när jag kom till dagkirurgin så bröt jag ihop av rädslan. Typiskt!!
Mötte en Anton som lugnande ner mig. Givetvis finns alternativ på smärtlindring efter op. Och vad man får beror på individuell bedömning (fattar jag med). Bra kille den där Anton. Jag fick 3 lugnande piller som jag inte kommer ihåg vad de hette. Men trots att vi väntade nästan en timma så hann de få ngn effekt. Så jag drabbades av fullkomlig panik på operationsbritsen. De ville sätta nålen och jag var avtrubbat lugn så det höll på att urarta. De sista jag minns är att de paniksöver mig genom syrgasmasken.

När jag vaknade upp igen så fick jag återigen märka av vilken skillnad det är på personal inom vården. Jag hade en ansvarig undersköterska lr sjuksköterska som mest kallade mig för tjejjen och som ropade "tjejjen" från sin receptionsdisk för att få mig att vakna. Anton hade tidigare förberett mig på att jag skulle behöva berätta hur ont jag hade på en skala 1-10 och att det vore bra om jag kunde signalera på fingrarna om jag inte kunde prata. Jo men tjena, tanten sa till mig att dricka saft och jag fick fram "ont". Då svarade hon mig "ja just det..du har ont du". Sen gick hon. Detta upprepades några gånger. Ärligt talat, vissa personer är verkligen på fel plats i sitt yrkesliv. Tänk vad bra det vore om alla som jobbade med människor kunde vara vänliga, empatiska och bestämda?!

Okej, nog med ätandet. Nu släpper jag det. Pontus och Ella kom och hämtade mig på avdelningen framåt halv sju på kvällen. Ella hajjade nog att något var konstigt. Jag skulle nog även tackat ja till den där jäkla rullstolen som erbjöds då jag fick sätta mig på golvet halvvägs ut. Jag var RÄTT väck fortfarande.
Somnade på en gång när vi kom hem.
Dagen efter operationen gick åt att vara helt tagen av operationen. Bedövningen i käken släppte inte på över ett dygn så hade nog en hel del lugnande och skit kvar i kroppen.

Idag är jag nästan återställd.
jag är stel som fasen i käkarna men jag har inte ont. Har inte haft det någon gång i princip. Undrar hur hög smärttröskel jag har egentligen? Tur att jag förberedda mig på det värsta ;-)

Jag friskanmälde mig till jobbet vid 13 och jobbade hemifrån några timmar. Så imorgon återgår jag till jobbet. Helt sjukt vad smidigt det gått. + att jag fick fakturan idag. Jag hade fått beloppet 10 000:- för 2 år sedan, men då blev operationen inställd då jag istället blev gravid. Men tack vare att jag springer hos tandläkaren en del och att fk då går in så blev slutnotan 4200:- helt okej med tanke på 4 visdomständer och narkos.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar