onsdag 1 juli 2015

Tack så jättemycket

Nu kommer en gnällig åsikt som jag egentligen inte vet vart den kommer ifrån.

Men TACK ni yngre barnfamiljsföräldrarna för att ni sitter och röker mellan mig och era två små barn.

Det var precis det jag önskade mig när jag pallrade mig iväg till stranden med sonen och hans polare med min rethosta och snoriga näsa. Jag är även tacksam att morsan som åkte när jag kom tog de där extra stegen i min riktning för att skaka av sanden från sin filt så jag får uppleva hur en sandstorm känns. Känner mig överväldigat bitter och kanske borde jag inte vistas bland människor?

Idag var första dagen tillbaka på jobbet och det gick jättebra. Det visade sig att halva kontoret gått på semeTer och att jag enbart hade en kollega kvar i mitt kontorslandskap. Han var på plats halva dagen... Vilken innebar att jag kunde sitta och hosta och snora för mig själv utan att störa någon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar