Ibland blir livet bättre än vad man hade tänkt.
På lördagen så var minisen pigg (precis som vanligt) och mindre rosslig.
Vi hade tänkt avstå från kalaset då vi har en 5 åring i släkten som nyligen behandlats för cancer.
Jag förutsätta att hon var infektionskänslig.
Men det dementerade min pappa bestämt att så var inte fallet längre.
Men jag bad honom kolla med den familjen och återkomma.
Tydligen är 5 åringen färdigbehandlad och inte längre diagnostiserad med cancer.
Så jävla skönt!
Det visade sig att 5 åringen själv var superförkyld med en rinnande näsa.
Ja, då var det bara att planera om.
Pontus och Vicke åkte och besiktigade bilen (blanka papper)
och sen vidare till innebandysamlingen.
Jag och Ella skulle vara hemma och ta det lugnt.
Men när både hon och jag var duschade, kalasklädda och färdigsminkade
(ja, det är Ellas nya nöje, sitta bredvid och låtsassminka sig)
så fanns det massa med tid kvar.
Matchen verkade döspännande när Pontus liverapporterade så vi bestämde oss för att åka dit och se de två sista perioderna.
När vi kom dit hände det något med Pontus...
Följande hände:
1. Pontus inser att han blev "avlöst" och kan åka hem och duscha innan kalaset
2. Pontus åker ifrån Kavelbrohallen
3. Pontus kommer tillbaka till Kavelbrohallen då han behöver mina hemnycklar.
Detta hade han insett när han passerat Billingehov (nästan hemma)
4. Pontus åker hem och dushar
5. Pontus får för sig att åka tillbaka till Kavelbrohallen och möta upp oss
(dock skulle vi då ha två bilar vid Kavelbrohallen)
Snällt va?
Det var bara det att han hade mina hemnycklar och jag passerade Billingehov medan han var på Östermalm och velade. Vi var redan 1 ½ timma försenad till kalaset pga Vickes match så varje sekund var värdefull.
Så när vi kommer hem så kommer inte vi in......
Jag var gravidkissenödig!
.... Vicke behövde byta om och all packning som jag förberett på bordet skulle stuvas in.
Jag hade inte gjort detta innan då vi inte skulle åka med min bil till M-stad.
Men vi kommer iväg till kalaset till slut!
Vi kommer hem igen vid sjutiden på kvällen.
Barnen har haft roligt, Vicke har nog haft roligast!
SÖNDAGEN
Klockan var 6.30 när alarmen började ringa här hemma.
Vicke och Pontus skulle gå upp och åka till innebandysamling.
Dock snoozades det och jag förblev klarvaken.
Fixade frukost till killarna och väckte sedan Ella.
Killarna åkte för att spela första matchen och jag och Ella skulle komma till den andra matchen.
Under frukosten tittade jag ut på bilen och bara såg all jävla is som man behövde skrapa.
Just det, det här problemet jag hade med is inuti bilen är löst.
Det visade sig att Pontus lagt in en blöt matta i bilen som orsakade detta problem.
Blev bättre när den åkte ut igen, men det spelar ingen större roll då vintern är här.
Hård is överallt på alla jäkla rutor.
Häromdagen så gick jag ut och startade bilen 15 min innan vi åkte bara för att slippa.
- jag slapp inte, dock gick det att bara svepa bort isen.
Jo vart var jag? jo jag tittade ut på min isiga bil och tog beslutet som Ella älskade.
Vi tar bussen ner till stan!!!!!
Jag älskar smidigheten med buss.
Ella älskar bara tanken att få åka buss!
INNEBANDY PÅ ARENAN
Förutsättningarna var kanske inte de bästa.
Det var på håret som de hade fått ihop ett lag.
De var tre killar som älskar innebandy och en tjej.
Tjejen sjukanmälde sig kvällen innan klassinnebandyn.
Det var väntat, jag hade redan hört att hon inte längre ville vara med.
Men det ska vara 3 på plan så det betydde att killarna inte hade några avbytare som är brukligt.
De spelar 15 minuters matcher och det blir en hel del rörelse när man spelar 3 mot 3.
TUR att detta var tre vältränade killar (2 innebandykillar och 1 handbollskille).
Första matchen vann dem med 10-1
Deras segertåg fortsatte:
13-4
16-2
12-4
7-2
Sen vann dem finalen med 8-3.
Helt klart överlägset bäst och så jäkla häftigt då de vart obesegrade under alla deras år med klassinnebandyn.
De förtjänade att vinna!
Blev rörd x antal gånger, dels för att jag var så jäkla stolt över killarna och över Vicke som är så himla duktig på denna sport.
Sen så stannade Vickes innebandytränare kvar för att hejja på finalmatchen.
Så där stod 4 IBF tränare vid kanten.
Det var så fint, liksom dem är verkligen tränare hela vägen.
Bryr sig om killarna och deras utveckling.
Då kom det en liten tår i ögat!
Nu är det slut med klassinnebandyn på många år.
Vi behöver inte besöka detta evenemang förrän Ella går i förskoleklass.
Rätt skönt!
FARSDAG
Mitt uppe i alltihopa så var det fars dag.
Jag hade kommit på en "jätterolig" present till Pontus från kidsen.
Tyckte iaf jag.
Pontus har klagat lite då och då över att hans deo är slut.
Han har alltså helt ärligt alltid (?) haft ett lager med deodoranter på typ 6-8 st? som han tar av.
I min värld är inte det nödvändigt!
Men men, vi har inte vart överens.
Så jag gick och köpte en fin låda.
(Inte det lättaste att hitta den kan jag lova).
och sen fyllde jag den med massa deodoranter, en av varje sort i butiken.
Sen köpte jag såna där supersalta karameller och öste över.
Så det fick han av kidsen.
Ifs har han bara ett biologiskt barn.
Men han kom ändå in i Vickes liv när han fortfarande var liten så han är ju faktiskt lite av en bonuspappa till honom även om Vicke har en fantastisk biologisk pappa.
Bra förebilder kan man aldrig få för lite av va?
Vi var även ute och åt med familjen.
Så det blev väl ett litet firande det med :P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar