HELGEN

Lördagen startade bra med havregrynsfrukost som samtliga familjemedlemmar åt (??)

Vad händer undrade jag tyst.

Men lika bra att fortsätta vara tyst så ingen kommer på att det inte är gott.

Efter lunch gick vi ut till lekplatsen.

Småttingarna gungade och sen satt Ella och sandade hur länge som helst.

Felix blev mest nöjd i vagnen.

Trött kille som vägrade somna.

Mina stora killar var i Falköping och åkte skidor.

Allt var frid och fröjd här hemma fram tills kvällen.

Då fick jag världens vidrigaste PMDS utbrott här hemma.

Jag bråkade, skrek och slängde i köksluckorna.

Jag kunde inte lugna ner mig och hela jag bara kokade.

Det svartnade verkligen för ögonen.

Anledningen?

Det fanns egentligen ingen anledning.

Jag påbörjade månadens medicinering direkt.

Så mådde illa och skrek att jag inte skulle lyfta ett finger på hela kvällen och att ingen fick störa mig.

Så otroligt charmig sambo/ mamma.

Jag gick alltså och la mig/ somnade innan 19.00 på kvällen.

(PMDS= TRÖTT).

När jag vaknade imorses hade jag sovit 11,5 timma.

Så otroligt skamsen med.

Jag bad varje familjemedlem om ursäkt så fort de hade vaknat.

Vreden är som bortblåst och jag kan verkligen INTE förstå hur jag inte kunde sansa mig.

Men det är tur att medicineringen hjälper på en gång.

Det enda är att man mår så fruktansvärt illa de första dagarna.

Min menscykel är galet oregelbunden just nu pga jag satt in en hormonspiral.

Så detta utbrott hade jag inte riktigt kunnat förutse.

Läskigt.

Det var den lördagskvällen det.

Söndagen (idag) blev desto bättre.

Jag försökte knappa in lite pluspoäng hos familjen.

Hoppas att jag lyckades.

På eftermiddagen så åkte jag och tränade.

Försökte verkligen ta ut mig rejält och känns som jag lyckades.

5 km på bandet och sen styrketräning på det.

Jag hade tänkt att stå på crosstrainern i en evighet innan jag åkte hem.

Alla andra gör ju det och det känns ju så smidigt att få med hela kroppen i träningen.

Men jag klarade 3 minuter innan jag hoppade av.

Jag tycker verkligen att det är så pisstråkigt att stå där och nöta.

Inte min grej riktigt.

Jag har även fyllt på kyl och frys för imorgon åker Pontus till England och är inte "hemma" igen förrän fredag. På fredag jobbar han som vanligt samt spelar företagshockey på kvällen.

Så då får jag och småttingarna åka till Mariestad och hejja.

Ella lär ju kunna gasta en del hejjarop.

Hon har ju tränat hela vintersäsongen på innebandyn.