För exakt ett år sedan bodde vi i vår lilla 2:a i Lunden.
Där blev det stökigt, varenda dag.
Men var en ganska mysig tid ändå.
Ella var som en liten groda och sov mest hela tiden.
Sov och åt.
På mig och i sin spjälsäng.
Ibland sov hon så länge i sin spjälsäng att jag tog upp henne och hon fick fortsätta sova i min famn
bara för att jag saknade henne så.
Hon vägde även som två spik, i jämförelse mot nu.
Där är den romantiserade versionen.
Det mindre smickrande var att hon kaskadkräktes efter varje måltid.
Hon kräktes så mycket så vi undrade om hon ens fick i sig något.
Vi började försöka analysera hur mycket som kom upp i jämförelse med vad som fanns i flaskan från början. Ella hade även problem med magen och bajsade ca 1 gång/ vecka och då var det jobbigt för henne. Man såg hur hon tog i och hur ont det gjorde.
Vi provade ersättning efter ersättning, magdroppar, massage 2 gånger om dagen.
Men det var först när vi började med "Sensitive" som hon fick ett normalt liv igen.
Men förutom det var det verkligen en underbar tid och jag är så jäkla glad över att fått uppleva allt detta tillsammans med min familj. Jag hade ju velat fram och tillbaka x antal gånger under mina singelår. Ett tag ville jag bara träffa den rätta och skaffa mer barn.
Men då jag aldrig träffade den rätta så fick jag för mig att jag skulle åka till Danmark och inseminera mig på egen hand. Sen ville jag inte ha fler barn, då tyckte jag det var "försent" att skaffa syskon till Vicke- att börja om igen. Men så sprang jag på Pontus och helt plötsligt ville jag ha ETT barn till- med honom. Vad saker och ting kan förändras.
Märkligt, men lyckligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar