Dag 3 utgjorde inget undantag i mitt nya fantastiska jobbliv.
Har så kul på jobbet med att komma in i rutinerna igen.
Det är så fantastiskt kul att inte lära sig något från grunden utan bara repetera och så finns all kunskap där igen. Helt makalöst kul måste jag säga.
Idag bjussade fina Lise på lussebulle med mandelmassa och pärlsocker på.
Visserlingen hade jag tiggt om just detta igår på hennes instagram (man får skylla sig själv om man lägger upp mumsiga bilder på nybakat). Men blev väldigt glad när hon ändå ville bjussa :D
Idag kunde jag även bygga på min flexbank med EN timma.
Att en sån pytteliten grej kan kännas SÅ kul haha.
Att ha en ny kalender som man får färgkoda och planera in saker in är oxå roligt.
Alltså ni hör ju. Jag är så otroligt lättroad just nu så det är stört.
Dock var natten sådär, jag vaknar varje gång Ella vaknar.
Den manliga biologiska-vaknanärdittbarnvaknar-klocka har inte riktigt börjar fungera hos husets pappa än. Men jag börjar iaf bli bättre på att släppa det till Pontus och somna om.
Första natten skulle jag prompt följa med upp och "bevaka".
MEN, klockan sex imorses drog ett fruktansvärt oväsande igenom huset.
Kommer ni ihåg Packman? en gul gubbe som käkar bollar i en labyrint samtidigt som han ska akta sig för spöken.... minns ni den melodin? Kan ni föreställa er just den melodin på en väckarklocka som låter väldigt högt för att man just ska vakna?
Håll fast vid den upplevelsen och så adderar ni vetskapen om att en ettåring vart inne i sin brorsas rum och helt enkelt SNOTT med sig den väckarklockan och lagt i SITT rum.
Att samma ettåring sen lyckats pilla på den lilla svarta knappen till on
(väckarklockan har inte vart igång på över ett år).
Där har ni vårt liv klockan 6 denna morgon.
Pontus vaknar, jag vaknar och givetvis Ella vaknar och inte direkt på ett fridfullt sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar