söndag 27 september 2020

FUCK U COVID-19 IDAG SKULLE VI HA GIFT OSS....



2020-09-26 skulle ha vart "vårt" datum.
Dagen då jag och Pontus skulle lova varandra evig kärlek framför släkt och vänner.
Året 2020 var bestämt sedan lång tid tillbaka.
Det skulle vara ett jämt år som vi skulle gifta oss på enligt mina fix idéer.
Sommaren 2019 började vi planera bröllopet på riktigt.
En dag i Kungshamn ringde jag till Pastoratet och bokade Varnhems Klosterkyrka.
Kort därefter hade vi bestämt oss för att hålla bröllopsfesten i en av de nybygda festlokalerna på Aspögård. Vi fick tips om en matleverantör från vår toastmaster och spikade även middagen.
Musiken spikades (typ) på en förfest för flera år sedan.
Givetvis ställde jag frågan mer seriöst under 2019 och fick ett ja.
Bröllopsdekorationsshopping påbörjades lite smått.
Vigselringen inhandlades i en lokal guldsmedsbutik.
En vacker Schalins- sådär diamantprinsessig som jag vill ha.
Sist men inte minst så tog jag med mig mina tre brudtärnor och for till Jönköping där jag inhandlade min brudklänning.

Men sen kom Covid-19 och erövrade världen- och Sverige...
Restriktionen max 50 personer tillsattes och vips var vi tvungna att ställa in vårt höstbröllop efter en lång ångestladdad vår.
Jag var verkligen nere, tränade knappt och tryckte i mig godis/chips/kakor varenda jäkla dag för att trösta mig själv. När vi äntligen tog beslutet att skjuta upp bröllopet så kändes det som en stor sten föll från mitt bröst. Äntligen släppte man bröllopet och ångesten.
Tillvaron kändes lättare och jag hittade tillbaka till träningsglädjen.

Med facit i hand så tog vi rätt beslut som ställde in vårt höstbröllop.
Restriktionerna på 50 personer finns kvar och vi hade inte kunnat genomföra vårt bröllop på det sättet vi hade velat.

Men när "vårt" datum började närma sig så föreslog Pontus att vi skulle försöka hitta barnvakt några timmar och gå på dejt på "vår" dag.
Vi frågade våra vänner Linda & Johan vars barn går på samma avdelningar som våra barn.
De tackade ja på en gång och Linda frågade nästan omgående om vi inte ville ha barnvakt över natten med så vi kunde åka iväg på något mysigt.
Det var så otroligt svårt att bestämma vad vi skulle göra, vart vi skulle åka, vad vi skulle äta.
Ja allt... så det blev som så att allt blev mer eller mindre spontant.
Hotellet bokade jag samma morgon som vi åkte iväg.
Inte likt mig, jag vet...

Här kommer ett bildregn från 1,5 dejtdygn:


Lunch i Alingsås kunde Ponta bestämma utifrån det praktiska.
Men vad? vi vägrade Mc Donalds driven som annars är standard...
Vi googlade... och googlade... diskuterade fram och tillbaka.
Till slut enades vi om Libanesiskt.
Det lät gott, vi körde google maps och kom fram till ett industriområde.
DÄR låg restaurangen.
Som påminde om en vägkrog med stora fönster.
Vi var gött skeptiska när vi klev in i en tom lokal.
Men vi betedde oss som folk och beställde varsin rätt.


Kocken körde igång kolgrillen för dagen.
Jag fick fram denna tallrik.
Lamm, inlindad i bröd med persiskt ris/ klyftpotatis.
Det var så galet start och så otroligt gott.


Pontus beställde någon köttbit (?)
Både jag och Ponta satt som frågetecken då vi var otroligt positivt överraskade av maten.
Så fruktansvärt gott!


Efter maten åkte vi vidare till Skidome i Göteborg för att åka längdskidor tillsammans.
Ponta köpte nämligen ett säsongskort på Billingen förra vintern och lånade även hem längdskidor.
Men snön uteblev och Ponta fick fortsätta att drömma om längdskidåkning.
Jag själv har i princip aldrig drömt om att åka längdskidor.
Mitt enda minne av längdskidor var på ett par breda längskidor i Ekby.
Såna där med ovala vajrar (?) som man spände runt sin vinterkänga.
Men då jag har utvecklat någon form av pre-40 årskris så har jag bestämt mig för att genomföra en tjejklassiker. Å då behöver man lära sig att åka längdskidor...
Så nu kanske ni förstår bättre varför vi åkte iväg för att pröva längdskidor tillsammans på vår romantiska dejt.


Det var riktigt kallt på anläggningen.







Utvärdering av längdskidåkningen:
Ponta var så himla glad över att äntligen fått testa att åka längdskidor.
För nu vet han att han aldrig mer vill åka längdskidor.
Jag tyckte det var väldigt svårt, tekniskt att åka på smala, lätta skidor där hälen är fri.
Inte alls samma teknik som slalomskidor.
Men jag kom igång lite mer i slutet.
Jag ser verkligen fram emot att få prova på Billingen.
Jag och Jonna är ju anmälda till en skidskola på Billingen haha.

Efter Skidome så åkte vi till vårt hotell:
Comfort Hotel Göteborg som ligger nere vid hamnen.
Jag har länge velat provbo på detta hotell så det kändes väldigt roligt att checka in.
Första intrycket var väldigt bra.
Fin entré och reception.
Servicen var kanske lite lam.
Eller så är jag van vid väldigt serviceminded personal på andra Choicehotell (?).
Jag önskar alltid rum långt upp och vi fick ett rum högst upp- på 7:e våningen.
Rummet var över förväntan. 
Post dubbelrum kunde slänga sig i väggen- storleksmässigt.
Vårt rum var STORT med en egen lång korridor.
STOR garderob. Stora fönster med havsutsikt.
Samt stora dramatiska draperigardiner som jag gillar.



Vi duschade följt av en välbehövlig powernap för både mig och Ponta.
Men sen vart vi fit for fight igen.
Redo för vår sena middagsbokning på Yammy Kitchen.


Yammy Kitchen är en koransk restaurang i Göteborg.
Den ligger på 2:a lång.
Vi tog varsin elschooter dit.
Alltid ett äventyr. 
Denna gång i high heels.

Eftersom vi är lantisar utan koreanska restauranger så valde vi att köra sharing is caring stil.
Vi tog in 3 huvudrätter + en hel del sidorätter och sen bara åt åt åt.
Bulgogi, Japche och Bimbimbap.
Ponta var helnöjd.
Jag var inte så impad tyvärr.
Maten var ganska plain så kändes inte som någon matsensation.
Drömde mig tillbaka till den koreanska restaurangen i London....
Men vi hade en himla bra servitör.
Klockren.
Senare fick vi en annan servitör, som jag tror var ägaren.
Han såg lidande ut och var inte direkt trevlig öht.
 

Vågar man ens berätta hur kvällen slutade?
Den slutade nämligen tidigt... på hotellrummet.... med lite godis och sen somnade jag nästan direkt.
Jag vet knappt vad klockan kan ha vart?
22-23?
Jag kände mig gammal och tråkig.
Men fy f-n vad gött det var att ta det lugnt.

På söndagen körde vi hotellfrukost innan avfärd.
Tyvärr vart jag lite besviken på frukosten.
Brödet var helt godkänt men det övriga var sådär.
Deras äggröra var rent ut sagt- ingen hit alls.
Jag kunde inte ens tvinga i mig den utan fick lämna den åt sitt öde.
Jag som älskar äggröra...
De hade två juicer som man kunde välja på.
Apelsin och äpple.
De blandade juicen själv i stora tillbringare som de kom och fyllde på i kantinen.
Det serverades vatten med lite juiceextrakt i.
Not so very good taste!
Flingavdelningen var inte direkt inbjudande heller.
Jag kanske är gnällig.
Kanske är det detta som är den stora skillnaden på Comfort hotellen?
Jag är osäker då jag bott väldigt mycket på Clarion hotell de senaste åren.
Clarion är ju Choicekedjans top notch.

Efter frukosten checkade vi ut.
Ponta var rastlös som vanligt och man såg på hela han att han behövde släppas ut för rastning.
Vi for ner till city och kikade i affärer.
Jag köpte äntligen ett par vandringskängor.
Jag fick riktigt bra hjälp av killen i butiken.
Jag fick berätta lite kring vad jag skulle ha kängorna till samt att mitt mål är Kebenekaise.
Jag fick vanka fram och tillbaka och picka med tårna i golvet.
Jag fattade inte så mycket där och då men gjorde som han sa.
Sen kom jag därifrån med vandringskängor- skitdyra vandringskängor men troligen inte de dyraste.
Samt livsviktiga impregneringssprayen.
Ponta hade även noggrant tagit reda på hur ett par vandringskängor ska rengöras och underhållas.
Ni som känner Ponta och hans skointresse förstår haha.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar