Ändrade planer

I måndags kunde jag bocka av dusch innan det blev ändrade planer. Det började med att Ella försökte ta av sig en blöja med b*js.... no words needed!!!
Men det krävdes en dusch.
Under hårtvätten så kom det tyvärr in massa vatten i Ellas öra  (vad jag tror).
Sen började det.... en liten tjej som skrek rakt ut av smärta.

Tog sig om örat och skrek ont, om och om igen. "Jätteont" "ont". Hon var knappt kontaktbar och varken jag eller Vicke fick röra henne. Jag ringde 1177 och hamnade i en kö med 67 samtal före.

Vid ett tillfälle lugnade Ella ner sig och liksom bara sjönk ihop. Såg ut som att hon inte orkade ha ont längre. Jag höll på att flippa när kg såg att hennes ögon började rulla. DÅ fick jag panik och började fundera över om det var 112 mån skulle ringa. Så jäkla svårt... som "tur" var så kvicknade hon till efter en kort paus och skrek åter rakt ut av smärta.
Vicke var en klippa som hämtade termometer, vattenmugg och höll koll på kön till 1177.

1177 sa till oss att åka till jourcentralen.
Jag visste inte ens att det fanns en sån. Men glad över att slippa bli hänvisad till akuten. Hatar att åka dit om det inte är akut. Men när vi kom till jourcentralen gick luften lite ur mig. Väntrummet var FULLT!!! Massa barn med familjer satt där.
Dock var Ella så smärtpåverkad att en sjuksköterska prioriterade upp oss efter en kortare stund så vi fick komma intill sjuksköterska och sen läkare relativt fort.

Vi misstänkte att trumhinnan spruckit, men läkaren kunde inte komma åt och se pga vax så långt in. Därför skrev hon en remiss till barnläkaren på akuten och skickade vidare oss. Väl på akuten fick vi komma till ett rum direkt och Ellas alla undersökningar började även direkt.
Kändes som vi hade tidsturen på vår sida denna kväll. Dock kunde inte barnläkaren komma åt trumhinnan och öronläkaren hade gått hem. Vi blev hänvisade till öronmottagningen dagen efter om problemet fortfarande kvarstod.
Så där var Vi, klockan var halv tio och känslan av att besvärat akuten i onödan uppstod. Hatar den känslan, för jag vill verkligen inte vara en sån människa som är där av fel orsaker.

Ella hade kämpat i många timmar och var helt färdig. Jag har aldrig sett henne så smärtpåverkad tidigare. Eller jo kanske, vid höstblåsorna och allergiattacken.
Men fy 17 vad hemskt det är att inte kunna hjälpa sitt barn. Natten var kämpig och det fälldes många tårar.

Men sen vaknade Ella upp som en liten solstråle denna morgon: "gooomojgon mamma... sovit gott?".

En liten solstråle med feber var hon.
Men med massa energi... all smärta var som bortblåst... fram tills tvåtiden på eftermiddagen då hon vaknade upp med ett kokande öra och den andra sidan var normalt. Då började hon klaga på att hon hade "jätteont" igen. Jag visste att vi missat mottagningstiden på öronkliniken men jag chansade och ringde dit för att få råd vad man kunde göra hemma. Tänkte att man kanske kunde göra som när jag SJ var liten. Då kunde man lägga ett medel i örat och sen spruta in vatten med en pippett tills det släppte (?).

Men tydligen fick man inte göra så längre. Sköterskan läste barnläkaren rekommendation och vipps hade hon bokat in oss på sista jourtiden. TUR att vi bor så nära sjukhuset. Vi har lyckats komma åt reservtider många gånger tack vare det. Tanken var att en läkaren skulle få bort vaxet med specialinstrument för att kunna avgöra om trumhinnan var sprucken lr om det "bara" är vanlig öroninflammation. Fy 17 vilket trauma Ella gick igenom. Hon gillade inte att få trattar inkört i sitt ömma öra och att det sedan kom en lång sticka genom tratten. Jag skulle hålla fast hennes huvud men hon fick panik. Vi försökte några gånger men det gick inte. Hon var vettskrämd och gick inte att få lugn. Doktorn stod inte högt i rang hos Ella.

Så vi fick åka därifrån utan att nått målet.
Men doktorn var rätt säker på att det var en vanlig öroninflammation utan sprucken trumhinna. Sådana får numera läka ut av sig själv. Vi ska kontakta dem direkt om något annat händer med örat.
Så skönt med vård som fungerar.
Hoppas och tror att det kommer läka ut av sig själv.

Ja jösses vilken redogörelse ni fick nu.
Möjligtvis är jag aningen uttråkad av att gå hemma så mkt?!

Detta är dock inte det enda eländet just nu. I helgen blev jag åter superförkyld.
Så jäkla typiskt. Inte ens min inhalator hjälper just nu.
Pipandet och rosslandet i bröstet är tillbaka precis som det var tidigare.
Idag vaknade jag upp utan min röst.
Hosta från helvetet på det samt en rinnande näsa.

Det är verkligen eländigt.
Jag vet knappt om jag ska vabba eller vara sjukskriven själv. Allt går in i varandra. Just nu börjar jag på allvar oroa mig för att må såhär när jag ska föda barn. Sjukt deppig känsla. Hoppas inte... funderar på om man kan få inhalera medicinen igen på VC? Sjuksköterskan sa flera gånger att du vet vart vi finns om du behöver mer. Men vet inte om man kan med? Jag fick ju faktiskt en inhalator. Det kanske borde räcka?!

Men vet ni, det har faktiskt hänt två bättre saker idag. G överraskade med att knacka på. För att dra en lång historia kort så lovade hans pappa oss att komma förbi och säkerställa att rätt byggmaterial lagts in vid takbytet. Detta var nästan två år sedan. Så jag nämnde det för min vän aka ingift i familjeföretaget sist vi sågs. Haha då hände det saker. Så nu är materialet kollat och det var ingen fara. Jag fick även veta att luckan upp till vinden tydligen inte ser ut som så på de andra husen. Tydligen är det vanligt med en nerdragbar stege upp till vinden samt förvaring där uppe.
Vårt utrymme är helt oanvändbart med en lucka som är igenskruvad. Det känns ju fruktansvärt onödigt...
Men känns också dyrt om man skulle göra om..

Den andra bättre saken var att jag kom iväg till jobbet och kunde beta av 30 min jobb. Jag har ju tidspress på mig just nu.
Jag ska snart gå på föräldraledigt och behöver kunna lämna över en clean expedition till mina kollegor. Just nu är det så många som är borta pga vabb/ maginfluensa/semester så stämningen är inte på topp inom gruppen.

Hepp, nu borde botten va nådd med bittra blogginlägg? Det kan bara bli bättre från och med nu?! Från och med imorgon ska mitt bli sådär puttinuttigt hjärtögon underbart. Jag ska inte bråka med några barn, inte vara sjuk eller ha ett stökigt hem. Jag ska alltid vara nyduschad och iordninggjord. Det du inte ligga barnkläder med bajs i en sekund för mkt.
= ta vara på allt direkt så slipper man ta det senare. Det blir bra.. något att eftersträva!!
Jag ska även vårda min relation. Kanske skicka flörtiga sms? Eller hur gör man nu igen när man vårdar? Tror han mest skulle uppskatta om jag slutade snarka :P