torsdag 17 maj 2018

KEDJEREAKTION OCH VIKT

Ella väckte mig 6.30 och då gick jag raka vägen in till hennes säng och kröp ner.
Jag orkade inte något annat, men hennes gastande hade väckt Felix som kände att det var dags för mat. Så fick vackert gå tillbaka och mata.
Efteråt går det inte att somna om, jag behövde vara på min vakt när hans kräkningar gick igång.
Nu vågar jag inte lägga mig ner för att jag är så trött.
Då har jag "bara" vart uppe en gång inatt för att mata.

På tal om annat så verkar min laddare till telefonen pajjat.
Så drygt...

På tal om något annat igen så ställde jag mig på vågen och den visade att jag gått ner ytterligare ett kilo. På mig "rinner" inte gravidkilon av. Det har det aldrig gjort utan det har fått vara blod svett och tårar när jag väl tagit mig an viktnedgången efter förlossningarna.
När jag kom hem från BB med Felix så hade jag gått ner 3-4 kg.
Sen kissade jag ut ytterligare några kilon.
Men de senaste veckorna har jag "tyvärr" inte haft någon mer vätskesvullnad kvar att kissa ut.
Så nu börjar kampen, totalt har jag gått ner 11 kg och jag har 6 kg kvar till startvikten.
Det kommer bli en jobbig sommar med att kunna variera klädseln.
Just nu har jag ytterst få klädesplagg som sitter okej.
Att köpa nytt i större storlek känns sådär lockande.
Men det är en bit kvar till stl 36 som garderoben erbjuder.
Ifs kanske jag aldrig mer blir en stl 36.

Ärligt talat så känner jag mig inte direkt stressad, det var sista barnet och det löser sig nog.
MEN, jag är väldigt sugen på att komma igång med träning.
Jag vill springa... var och varannan människa är ute och löptränar känns det som.
Ser gött ut, skulle även vara kul att teckna gymkortet och gå på pass.
Det är tråkigt att ta det lugnt och träna på andning och bäckenbotten.
Jag vet att det är bra, men förbannat tråkigt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar