Ok. Where do I start?
Igår hade Felix tid på BVC 11.30.
Men eftersom det var svalare utomhus och Ella klättrade på väggarna så gick vi hemifrån 9.30 för att leka en stund på lekplatsen som ligger påväg till BVC.
Jag packade ner en låda med plättar som Ella skulle ha som mellis innan BVC.
Pontus lämnade helgen med en oro att Felix inte fått behålla något av värde i matväg medan jag kände mig betydligt lugnare... han hade ju bajsat både lördag och måndag morgon. Visserligen skit-löst (hehe) men ändå..
På BVC visade det sig att Pontus magkänsla stämt bäst, Felix hade fortsatt rasa i vikt. Hans viktkurva såg inte rolig ut när den pekade rakt ner. Vår barnmorska skickade oss direkt till barnakuten. Givetvis var detta ingen bra dag att bara ha med vagnen men tack och lov är bussförbindelserna toppen där så vi kom hyfsat fort på en buss.
Barnakuten ligger på akuten, det hade inte jag riktigt förstått tidigare. Vi hade inte högst prioritet i väntrummet och två barn som kom in efter Felix fick gå före. Det kändes ändå lugnande... om inte mottagningen bedömt att Felix var så dålig så han fick komma in först så kunde det väl inte vara så farligt?
Nu fick vi ändå inte vänta i evigheter utan kom in vi också. Givetvis satt Krim. där med en intagen, är det för att jag har jobbat där som jag är uppmärksam och ser detta? Men varje gång jag är på sjukhuset med något av mina barn så är de också där. Men sist var det 4 civilklädda vakter... nu var det "bara" 1 vakt.
Jaja, undersköterska, sjuksköterska och läkare undersökte Felix i omgångar och så fort blodprovet kunde tas så skickades Felix iväg till röntgen. Där togs vi hand om av en ST läkare som inte var så proffsig.
Efter en stund ställde han sig upp utan ett ljud och gick ut genom dörren. Han kom snabbt tillbaka med en äldre kollega. Hjärtat var i halsgropen... vad hade han upptäckt? Något allvarligt? Många tankar hann flyga genom huvudet. Den äldre kollegan var inte imponerad av hans verk och berättade att si och så kan han inte göra. Sen försvann den äldre kollegan och kort därefter deklarerade han att han var klar och att jag skulle gå tillbaka till akuten. Sen försvann han. Kvar satt jag och undrade vad som hänt? Vad han sett? Vad han inte sett... Pontus hade slutat tidigare och mötte upp oss på röntgen så han kunde ta med Ella hem. Stackarn hade suttit snällt och väntar sen 11.30 nu var klockan över 15.00.
Tillbaka på akuten fick vi sitta ner igen. Visste ni att det finns ett mysigt lekrum på akuten? Massa roliga leksaker och väldigt barnsäkrat. Därför kunde jag inte ladda mitt mobilbatteri som börjat pipa. Men vi hade fått det rummet för Ellas skull. Nu var hon inte längre kvar, typiskt!
Vår läkare kom så fort svaret från röntgen kommit. Det var som hon misstänkt och ställde diagnosen Pylorusstenos
som innebär att Felix inte får mer maten till tunntarmen pga en förtjockad muskel.
Stackarn har sakta men säkert börjat svälta och med det gått ner i vikt och blivit uttorkad. Måste ge cred till vår läkare på akuten då hon levererade nyhet att Felix kommer bli inlagd OCH opereras... i Göteborg på ett otroligt lugnt och tryggt sätt. Givetvis brast det ändå för mig när jag förstod hur illa det här egentligen varit med Felix. När jag sa det högt så svarade hon - jag trodde inte heller att det var såhär illa ställt med honom från början.
Vi blev hämtade av personal från barnavdelningen och fick ett rum.
Nyrenoverat jättefint rum med plats för en förälder med sitt barn. De drog ner en sån där vidrig slang genom näsan ner till magsäcken för att kunna tömma magsäcken på vätska. Felix blev superledsen och kunde inte lugna ner sig på ett bra tag. Sen dröjde det några timmar innan droppet kom på plats och under tiden försökte jag bara trösta en väldigt hungrig Felix....
All personal som har vart "vår" är helt underbara. Barnsköterskan igår var helt fantastisk och hjälpte mig när Felix kräktes ner hela sig OCH innanför blöjan. Jag klarade just då inte av att tvätta rent honom då det var så jobbigt med alla slangar. Jag vågade knappt röra honom för att jag inte ville skada honom. Hon visade även mig alla praktiska saker på rummet och även avdelningen... (mer än vad personalen på BB gjorde, där visste vi inte ens hur belysningen fungerade i hela rummet). Hon trollade även fram tre pannkakor till mig när jag berättade att jag ännu inte ätit lunch.
Koordinatorn kom in efter att han tagit första kontakten med Göteborg i Felix ärende. De hade platsbrist och kunde inte ta emot Felix innan operation. Planen blev därför att Skövde skulle återställa Felix blodvärden och sen skulle Skövde ringa igen för att kolla läget för Göteborg att ta emot. Läkaren trodde att Felix blodvärde skulle vara återställd på morgonen därpå. Med ett mobilbatteri som var kollat och en 30 cm lång laddsladd var det inte lätt att ringa de samtal som behövdes. Jag fick stå och prata med väggen när jag skulle uppdatera den oroliga pappan som fick vara hemma och rodda Familjen AB.
Många fina vänner och familjemedlemmar hörde av sig och erbjöd sin hjälp med storasyster. Satt och lipade vid varje fint meddelande som hamnade i inkorgen.
Dock är det svårt att planera när man inte har en aning om dagsschemat i sjukhusvärlden. Felix sov i princip hela kvällen och natten efter att droppet sattes vid 19.00. Pontus och Ella kom och hälsade på medan Vicke inte pallade att se sin lillebror med slangar. Jag har fått mer sömn inatt än jag fått på länge. Visst har jag vaknat till några gånger när de smugit in för att göra sina undersökningar. Men ändå vaknade jag upp utvilad 6.30.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar