För ett par dagar sedan hittade jag en leksak av större modell på Blocket.
Men då säljaren bodde ca 1 timmas resväg från oss så var det inget mer med det.
Men jag favoritade ändå annonsen.
Imorses såg jag att annonsen fortfarande låg kvar.
Vad?? hur kan det INTE vara såld redan?
Jag tänkte att det måste vara ödet.
Lite som så som jag gör när det gäller shopping.
När jag ser något fint men lite dyrare som jag vill ha i en affär så tänker jag att om ödet verkligen vill att jag ska köpa denna så finns den kvar nästa gång/dag.
Jag har inte kommit på denna lysande idé själv utan den är snodd av en kompis/bekant (?).
Jag kommer ärligt talat inte ihåg vem det var som presenterade denna idé för mig.
Men denna någon är ett geni iaf haha.
Åter till min blockethistoria:
Jag tänkte därför att detta måste väl vara ödet?
Därför skickade jag iväg ett mail på vinst eller förlust med en fråga om han inte råkar ha vägarna förbi Skövde inom det närmaste.
Vet ni vad som hände då?
1. Jag fick svar inom 30 minuter
2. Ja, han är ofta i Skövde
3. Han kan absolut sälja denna grej till mig och frakta med nästa gång han kommer.
Alltså, vad är oddsen?
Denna leksak är inget som går in i vanlig bil och jag ska betala 350 kr för den.
Alltså denna kille gjorde min dag.
Så på fredag kommer killen och hans familj med släpkärra och lastar av vid vårt hus.
Det kallar jag Blocketfynd!
Det slår alla mina bortskänkta p-biljetter.
Mitt goda humör håll i sig och efter lunch gick jag och Felix ut på en skogspromenad.
Jag har säkert nämnt att jag älskar att bo så nära ett skogsområde va?
Jag gick mot Aspö och sen in i skogen där vid kolonilotterna.
Det blev lite puckelpist med vagnen och det var tydligen väldigt sövande.
Felix vaknade mitt i puckelpisten.
En bild från vanlig grusväg... vi har alltså inte kommit till puckelpisten än.
Så mysigt vindskydd med grillmöjlighet mitt i skogen.
Någon gång ska jag ta med mig hela familjen och grilla lite korv.
Naturen är ändå rätt fin.
Sverige är ett fint land.
Påvägen hem så hämtade jag upp lite medicin till Pontus pappa på sjukhuset.
Sen fick jag gå med raska steg till föris för att hämta Ella.
Väl hemma igen stängde hon in sig på sitt rum med en önskan om att få vara ifred och leka i lugn och ro med sina my little ponny.
Felix körde all in på leksaksköket.
Så då passade jag på att göra dagens challangeövningar.
Svettigt blev det och svårt att avsluta med plankan med en Felix som ställde sig mot min rygg.
Blev lite extra tyngd, men det gick.
Jag har nämligen laddat ner en ny träningsapp med dagliga challanges i 30 dagar.
Jag har även utmanat Pontus så nu är det på riktigt. Nu går det inte att slarva.
Mysigt med syskonkärlek
.... eller inte..... Felix är inget större fan av att bli fasthållen av sin storasyster för mys och kramar.
16 000 steg kom jag upp i idag.
Älskar verkligen min fitbit.
Mest kul med att följa sömnmönstret.
Iaf när man som vi är uppe några gånger varje natt.
Men även kul att ha stegräknare som är med en hela tiden.
Pulsmätaren har jag oxå haft användning för i träningen.
Förut fick jag notiser där jag kunde läsa sms:en som kom samt inkommande samtal.
Men har tagit bort det.
Jag har även hunnit med läxförhör med tonåringen samt skjutsat tre tonåringar till träningen.
Sicken multimorsa man är ibland.
Vissa dagar hinner man mer än andra.
Nu är Pontus iväg på innebandyträning så därför ska jag ta lite egentid i form av att borsta tänderna och krypa ner med ett avsnitt av Paradise Hotel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar