Käre Felix vaknade tidigt som vanligt.
Klockan var runt 6 när han ville äta, men sen somnade han om och vaknade någon timma senare.
Men då han bara var glad, sprallig, pratig så fick han ligga bredvid mig och så fick jag blunda lite till.
Underbart!
MEN, man kan inte "bara" blunda en liten stund extra på morgonen om man har tider att passa.
Det blev istället stressigt som f-n och jag har ingen annan att skylla på än mig själv.
För första gången ever (?) så borstade inte Ella sina tänder denna morgon.
Hon fick också dispans på att inte dricka sitt medicinvatten denna morgon.
Istället för att hon som vanligt brukar gå så bökade jag ner bägge barnen i syskonvagnen för att det skulle gå fortare att ta sig bort till föris (ja, jag försöker få in detta ord istället för dagis).
Efter lämningen på föris så åkte jag och Felix ut till Ryd för att hänga med mammor + bebisar.
Kul att se alla killarna tillsammans igen.
En av killarna var det ett tag sedan jag såg och han har likaså de andra två växt en del.
Jag hann med ett litet röjj hemma innan Ella skulle hämtas hem.
Skönt, för snart ska vi ha dopkalas här hemma och då är det skönt om det kan se rent och fint ut.
Ella målade sin tack teckning till C (granne) och lite senare gick vi över och lämnade den.
Ella och grannpojken fick "leka" en liten stund innan vi for vidare till:
PROPPEN
Ja, det var x antal år sedan jag besökte en Propptillställning.
Vicke körde Proppen stenhårt i många år.
Han har många plakat därifrån.
Numera är det Ellas tur.
Först värmde hon upp på lekplatsen.
Vi hittade tyvärr inte Ellas nya fotbollstrumpor.
Så hon fick springa i sina knästrumpor.
Egentligen skulle Pontus springa med henne.
Men när han kom till Billingen (åkte i varsin bil) så var han verkligen inte "rätt" klädd medan jag var klädd i sportkläder från topp till tå... Så jag fick "springa" min första kilometer sedan Felix hamnade i min mage.
Så hur gick det för Ella?
Kan 2 ½ åringar springa Proppen?
Det gick fint för Ella.
Hon fångades upp av situationen och löpte på fint i strålkastarljuset.
Men när hon kom till första backen så sa hon "ja äjj så tjött i mina ben, ja måtte vila".
Det var okej med mig också att gå upp för backen.
Men så fort hon hade fått ner andningen igen så körde hon på.
Alltså hennes springstil är ju för go.
Knubbiga ben och hela tiden titta åt alla olika håll.. förutom rakt fram.
Hon blev såklart trött i benen så även snubblig.
Men med ca 300 meter kvar så dök hennes pappa upp och hejjade.
Då fick hon mer fart.. och med ca 200 meter kvar så avslöjade jag att man kunde köpa festis i kiosken. Då fick hon ytterligare lite fart och med ca 100 meter kvar så såg man alla människor och då blev hon glad och sprallig igen.
Så sammanfattningsvis så sprang hon bra mycket mer än vad jag trodde att hon skulle göra.
100spänn på att hon kommer ha "ont" i benen imorgon haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar