Idag blev det promenad på egen hand med Felix då jag och mina promenadpartner inte synkade så bra med våra 2-dagar denna vecka. Men passade på att gå förbi Billingefärg för att hämta lite färgprover att ta hem till tonåringen. Snart ska hans nya rum göras i ordning och jag är inte aspepp på varken grått (hans förslag) eller vitt. Jag vill ha in någon skön färg istället. Så nu håller jag tummarna för att han nappar på något av kulörterna. Jag var även inne på apoteket för att hämta ut min nya anti deppmedicin som förhoppningsvis ska lindra min hemska PMS. Hela familjen håller nog tummarna för att det ska ske någon form av mirakel. Funkar inte detta kan man tydligen sterilisera sig också. Skulle kunna vara ett alternativ... men nu börjar jag med detta. Jag ska ta 1 tablett varje morgon, två veckor innan mens och sedan sluta ett par dagar in när mens startat. Jag är hoppfull!
Jag passade även på att mata Felix i amningsrummet som finns på Elin's innan jag gick vidare. Det blev ändå ett gäng km idag. Känns skönt.. först lyssnade jag på min ytterst snuskiga ljudbok (Erotika). Men nu har jag kommit halvvägs och jag börjar redan tröttna. Annars brukar det vara tvärtom med ljudböcker. Så satte på Spotify istället och det kändes bättre lämpat för min promenad. Jag valde faktiskt att gå genom kyrkogården. Jag passerade den ofta när Ella var bebis. Jag tycker platsen känns så rofylld samt att alla gravar är så fina. De allra flesta är väl omskötta med fina blommor. Längre bort ligger de som gått bort alldeles för tidigt, barnen. Men idag fick jag tårar i ögonen när jag kom dit. Det var en nygrävd grav, platsen var redan ompysslad men gravstenen hade inte hunnit komma på plats. Så det var bara en liten skylt med barnets namn. Livet är så jäkla orättvist. Jag och många fler är så lyckligt lottade att våra barn är friska och vid liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar