Tillbaka till vardagen igen.
Fil och flingor, förskola och sova bort förmiddagarna med Felix..
Jag tog en 2- dag och idag gick det väldigt bra.
Felix är en goding.. som vanligt.
Han bara skrattar, kräks, äter, bajsar och sover. Så okomplicerat. Det här med utvecklingssprång. Det existerar inte för Felix. Vi har aldrig märkt av något. Enbart när han haft ont av tänder. Men då har han blivit som vanligt igen efter Alvedon.
Ella har också vart en goding. Förutom vid middagen då hon fick ett utbrott pga hennes fjärilsmakaroner var gröna (Pasta pesto). Det spelade ingen roll att jag berättade om och om igen att hon ätit samma rätt x antal gånger och att hon brukade säga smakens och mums..
Skrik rakt ut, tills jag tröttnade och bar ut henne till vardagsrummet så att Felix skulle få möjlighet att äta färdigt sin "potatis och majspure" i lugn och ro.
Ella kom tillbaka efter en stunds skrikande i vardagsrummet. Nu hade det bytts ut av KRAFTIGA snyftningar om att hon saknade sin pappa- JÄTTEMYCKET.
Jag var hela tiden lugn som en filbunke och gav henne inte mer uppmärksamhet än nödvändigt. Historiskt sätt så eldar det bara på hennes utbrott om man ska försöka bemöta. När jag inte gjorde någon större grej av att hon inte åt. DÅ. smakade hon på dem gröna fjärilsmakaroner. Vad hände då? Jo.... smaskens utbrast hon mellan tuggorna. "De häj vaj smaskens å jättegått". En halvtimma av onödigt skrik. Pappa Pontus kom hem ca 6 min efter utbrottet och möttes av en skål med varm soppa och glada barn. Haha. Men det förtjänade han.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar