Idag tog Pontus med sig barnen och for till Grästorp för att hämta vårt nya soffbord. Det måste vara det bästa sättet att vara barnledig på (?) Att inte kunna/få följa med någonstans. För då blir man barnledig utan något som helst dåligt samvete. Helt underbart. Det fanns så många saker som jag ville göra:
- SOVMORGON
- Träna
- Städa
- Äta go lunch på stan
- Kolla på Netflix (Men vi har inget internet)
Det blev inte sovmorgon. Pontus önskade sovmorgon och sen ville inte jag slösa bort värdefulla minutrar på att gå och lägga mig. Istället genomförde jag följande:
- Tanka bilen
- Posta paket
- Shoppa nytt till småttingarna på H&M
- Träna (mer om det senare)
- Storhandla på Willys
- Tvätta/ diska/ plocka/ dammsuga
Vips var klockan 16.00 och familjen stod på trappan. Känner mig väldigt nöjd med dagen trots att kroppen är helt död.
Okej. Träningen? Jo fy fan. Jag är dålig på att göra något halvdant. Jag skulle gå gröna milen hade jag bestämt. Första km var jag helt euforisk och lyckan bara bubblade i magen. Ville bara skriva till Pontus att jag var så lycklig med mitt liv.
Bra tempo och bra flås. Så vad gör jag?
Jo jag gick första två km i raskt tempo. Sen började jag springa varannan km. Efter första km vart jag helt snurrig och det tog tid att återhämta mig från snurret. Men jag gick vidare i raskt tempo fastän världen gungade.
Efter totalt 9 km så var benen helt döda.
Det var som två onda stolpar som försökte ta sig fram. Så fick lägga ner att springa en km i sträck. Istället gick jag två lyktstolpar och sprang två. Så höll jag på fram tills jag kom i mål.
Plussa på lite armhävningar och sqats på det... nöjd kom jag tillbaka till bilen.
Men när jag väl kom hem efter storhandlingen så frös jag något fruktansvärt OCH var hungrig. Klockan var ändå halv 3 på em. Åt en skål med yoghurt och satte mig sedan på en pall i duschen i hundra år med skållande hett vatten. Nu ikväll kan jag knappt gå pga träningsvärk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar